gamla betydelse, sådant det försvaras al de akta phistoriske.n Och just Aistoriskheten, kontinuiteten, enheten har dock ingen farligare fiende än detta system. Fa nation, som, af lynne, lokalomständigheter, traditioner eller dylikt, har sig en gifven väg, ett gilvet sträfrande, en gifven politik föreskrifna, kan genom ett afnyeker styrdt aallenan afledas ifrån sin gamla håfdvunna bana; karaiteren, egenheterne, sjelfva institutionerne tillintetgöras lättare) härigenom än genom alla de bemödanden hos folk:t, dem man behagat kalla revolutionära. Och om i despotien det gamla (utom hofeeremonierna, som vanligen anses heligast af allt) skall bibehållas, så sker det vanligen på det aätt, att despotien blott fianes till namnet, men upphäfves af en i hemlighet verkande aristokrati. Där denna är ett starkt, kompakt, efter ganaJa traditioner och nationelt politiska pringiper hanålande helt, der försvinner till stor del faran för dessa nyekfulla kastningar i styrelsen, hvilka åtfölja mallenan-väsendet. Men en starkt ssmmanhängande, d. v. s. fåtalig, aristokrati; lika som hvarje annan fåtalig magtägande corps, handlar i det fördolda och låter hvarken sina åtgärder eller sina motiver framträda i dagen. Därföre är det, som autokratier mångenstädes se ut att vara oinskränkta, men äro i viss mening strängare bundna än någon konstitutionel monarki. I detta mörker ligger skilnaden från nationens inflytande på siyrelsen. En mation kan icke samcådas, ieke handla, om det icke får ske offentligt. Då ett litet aristokrat-koteri kan inom ett stängdt rum uppgöra revolutioner elle: uppresniogar, för att tvinga den 3. k. autokraten till någon viss politik, måste däremot ett folk sätta i gång ett ofantligt, bullrande maehinveri, både för att komma till ett beslut och att ge det eftertryck. Denna offentlighet och denna rörelse, som i många länder skulle syna: såsom skakwinger och ingifva farhågor, har, snart sagdt så långt historiea vef att berätta tillbaka, utmärkt det inflytande, som nationen i Engiand utöfvat på sin styrelse; och Hr Geijers annars i visst afseende riktiga anmärkning, att det ör aristokratien, som darstädes ledt stycelsen, är derföre egnad att vilseleda de mindre undgerkunnige och ge dem ett skeft begrepp om denna aristokrati och dess verkningar. Den har varit en aristokrati, men så talrik, att den handlat såsom en nation; och derföre är det alldeles ieke så orimligt, som Hr G. deciderar, att denna sristokratis inverkningssätt på styrelsen kan härmas af mera demokratiskt inrättade nationer, att mera demokratiskt tillblandade folkrepresentationer kunna välja denna aristokradv till eftersyn, då fråga icize är att stöpa allt precist i samma former med en sjelfskrifven och en vald kammare, hvilket kanhända svårligen -skulle bära sig i längden ancorstädes än i England. Eller hvad binder väl andra aitslafviskt upptaga allt i denna aristokratis taktik? Hvad hindrar dem att begripa, hvad möjligen behöfver deruti modifieras? Hufvudsaken är att på samma väger söka en hillhake på det råa, ofta antiomionella och förstörande nallena. Det ligger ea sorts lättjefull korttänkthet uti Jenna lättsinnigt framkastade dom, att en form ieke dnger derföre, att det var ett annuat slags personer, som först rörde sig derinom. Hr G. aamärker ju sjelf, ait den engelska sristokratien stödjer sig på den hela Eagland genomgående förstfödslorättenn; och just ordet hela hade bordt göra honom uppmärksam på, att han talar om någonting hel! annat, än hvzi maa annorstädes kallar aristokrati. Ali fast egendom i England är majorat; och då der icke, såsom anuorstädes, den fasta egendomen får tillhöra endast adel, utan är spridd på mång tusende händer, hvaraf den ojemförligt öfrervägande: mängden är oå älse, samt då egendomsköp, ehuru visserligen försvåradt mot t. ex. hos oss, likväl är och alltid varit möjligt, så se main lätt, huru föga dennainstitution skall frambringa någonting, som kaa nämnas på samms dag med den öfriga europeiska aristokratien. Denna engelska aristokrati är, eller rättare var. iogenting annat än hela dem hesutoa nationen Och mången tror ännu, att ingenting annat ä och bör vara kärnan at den med politiska rät tigheter utrustade nationen, på hvilken dock der rorliga rikedomen alltid fäster sig såsom ea ut SÅ At Jm das stina I VARA LTR