gamla betydelse, sådant det försvaras al de ak-
ta phistoriske.n
Och just Aistoriskheten, kontinuiteten, en-
heten har dock ingen farligare fiende än detta
system. Fa nation, som, af lynne, lokalom-
ständigheter, traditioner eller dylikt, har sig en
gifven väg, ett gilvet sträfrande, en gifven po-
litik föreskrifna, kan genom ett afnyeker styrdt
aallenan afledas ifrån sin gamla håfdvunna bana;
karaiteren, egenheterne, sjelfva institutionerne
tillintetgöras lättare) härigenom än genom alla
de bemödanden hos folk:t, dem man behagat
kalla revolutionära. Och om i despotien det
gamla (utom hofeeremonierna, som vanligen an-
ses heligast af allt) skall bibehållas, så sker det
vanligen på det aätt, att despotien blott fianes
till namnet, men upphäfves af en i hemlighet
verkande aristokrati.
Där denna är ett starkt, kompakt, efter gana-
Ja traditioner och nationelt politiska pringiper
hanålande helt, der försvinner till stor del fa-
ran för dessa nyekfulla kastningar i styrelsen,
hvilka åtfölja mallenan-väsendet. Men en starkt
ssmmanhängande, d. v. s. fåtalig, aristokrati;
lika som hvarje annan fåtalig magtägande corps,
handlar i det fördolda och låter hvarken sina
åtgärder eller sina motiver framträda i dagen.
Därföre är det, som autokratier mångenstädes
se ut att vara oinskränkta, men äro i viss me-
ning strängare bundna än någon konstitutionel
monarki. I detta mörker ligger skilnaden från
nationens inflytande på siyrelsen. En mation
kan icke samcådas, ieke handla, om det icke
får ske offentligt. Då ett litet aristokrat-koteri
kan inom ett stängdt rum uppgöra revolutioner
elle: uppresniogar, för att tvinga den 3. k. au-
tokraten till någon viss politik, måste däremot
ett folk sätta i gång ett ofantligt, bullrande ma-
ehinveri, både för att komma till ett beslut och
att ge det eftertryck. Denna offentlighet och
denna rörelse, som i många länder skulle sy-
na: såsom skakwinger och ingifva farhågor, har,
snart sagdt så långt historiea vef att berätta till-
baka, utmärkt det inflytande, som nationen i
Engiand utöfvat på sin styrelse; och Hr Geijers
annars i visst afseende riktiga anmärkning, att
det ör aristokratien, som darstädes ledt stycel-
sen, är derföre egnad att vilseleda de mindre
undgerkunnige och ge dem ett skeft begrepp om
denna aristokrati och dess verkningar. Den
har varit en aristokrati, men så talrik, att den
handlat såsom en nation; och derföre är det
alldeles ieke så orimligt, som Hr G. deciderar,
att denna sristokratis inverkningssätt på styrel-
sen kan härmas af mera demokratiskt inrättade
nationer, att mera demokratiskt tillblandade
folkrepresentationer kunna välja denna aristokra-
dv till eftersyn, då fråga icize är att stöpa allt
precist i samma former med en sjelfskrifven och
en vald kammare, hvilket kanhända svårligen
-skulle bära sig i längden ancorstädes än i Eng-
land. Eller hvad binder väl andra aitslafviskt
upptaga allt i denna aristokratis taktik? Hvad
hindrar dem att begripa, hvad möjligen behöf-
ver deruti modifieras? Hufvudsaken är att på
samma väger söka en hillhake på det råa, of-
ta antiomionella och förstörande nallena. Det
ligger ea sorts lättjefull korttänkthet uti Jenna
lättsinnigt framkastade dom, att en form ieke
dnger derföre, att det var ett annuat slags per-
soner, som först rörde sig derinom.
Hr G. aamärker ju sjelf, ait den engelska
sristokratien stödjer sig på den hela Eagland
genomgående förstfödslorättenn; och just or-
det hela hade bordt göra honom uppmärksam
på, att han talar om någonting hel! annat, än
hvzi maa annorstädes kallar aristokrati. Ali
fast egendom i England är majorat; och då der
icke, såsom anuorstädes, den fasta egendomen
får tillhöra endast adel, utan är spridd på mång
tusende händer, hvaraf den ojemförligt öfrer-
vägande: mängden är oå älse, samt då egendoms-
köp, ehuru visserligen försvåradt mot t. ex. hos
oss, likväl är och alltid varit möjligt, så se
main lätt, huru föga dennainstitution skall fram-
bringa någonting, som kaa nämnas på samms
dag med den öfriga europeiska aristokratien.
Denna engelska aristokrati är, eller rättare var.
iogenting annat än hela dem hesutoa nationen
Och mången tror ännu, att ingenting annat ä
och bör vara kärnan at den med politiska rät
tigheter utrustade nationen, på hvilken dock der
rorliga rikedomen alltid fäster sig såsom ea ut
SÅ At Jm das stina I VARA LTR