gien är nemligen i ett tillstånd af moralisk in-
surrektion, alltsedan ryktet om en förestående
förlikning börjat sprida sig. Folket i Luxemburg
ä0 färdiga att resa sig i massa mot den förste,
som ville försöka att slita det från den Belgi.
ska nationaliteten. Hela Belgien skall också
med råd och dåd bistå Luxemburgarna, icke
1831 års Belgien, det afvåpnade, osammanhän-
gande, odiseiplinerade, såsom det var efter der
nyss genomgångna revolutionen, utan 1838 års
Belgien, det blomstrande, rika, organiserade
Belgien, underkastadt lagarn:s välde och en fast,
stadgad, upplyst och derföre åt!ydd centralsty-
relse. Vid första uppmaning af denna styrelte,
skall en stark och pålitlig arme höja sina fenor,
100,000 väl beväpnade, exercerade och patrio-
tiskt sinnade krigare kunna vara samlade inom
8 dagar. En klok och omsorgsfull organisatior
her förutsett möjligheten af ett sådant behbof
Ett artilleri af 280 kazoner och ett förtrifflig
beridet kavalleri tillhör denna arme. Områdes-
frågan är zellt för Belgien, skuldfrågan komme:
först der: fter. Den förstvämnda kan troliger
ej afgöras annat med blod. Luxemburgarne:
uppmaning har funnit ett gensvar i lägret vic
Bevarloo, och den, som sett detta läger, skal
intet ögonbliek tvifla, att diplomatiken i dett
fall ej vinner någon seger utan alt hafva pröf-
vat vapenlyekan, och troligen ieke celler sedar
det skett. Man kan sålunda med skäl säga, at
konferensens beslut ingenting afgör, och attfle-
ra underhandlingar torde behöfvas, för att fö-
rebygga en s:mmanstötning, än man hållit fö
att göra en sådan oundviklig.