TUVEUu bell RUUUv RBVIRA fe UVA 0000 2 han trott, att fråga Var om en sammansvärjning i republikansk syftning. De sista ord de yti trat, hade varit dessa: Fa pronto cesaran nuesiros padecimientosn (snart skola alla våra; olyckor taga slut). Han meddelade dessutom ! några detaljer om denna tilldragelse, och man beslöt, att den skulle blifva ämne för en ser-! skild undersökning ; sedermera hafva likväl de! flesta af dessa uppgifter befunnits diktade. Till följe af hela ransakningsresultatet, anklagades don Jos Ortiz de Valaseo, att hafva va-! rit komplottens hufvudman och att hafva konspirerat emot Drottning Isabella II:s regering; don Juana Ålvarez att hafva tjent till biträde j dervid, emedan han sökt värfva manskap och : anskeffa vapen och generalfiskalen yrkade derföre på dem dödsstraff. l Mot Franciseo Gareia Antonin yrkades två! års fängelse; mot Andreo Rodriguez och An-! torio Iglesias ett års; Manueso Perez, som blifvit arresterad några dagar sednare, 2:ne månaders, men mot Orlizs hustru intet annat straff än det fövgelse, hon redan undergått. För de öfriga anklagade begärdes deras frikännande. Krigsrättens ordförande tillsade de anklagade, sedan handlingarnes läsning var slutad, att om! de hade något att tillägga, borde de mu anföra det. Ea enda bland dem begagnade dennva rätt; det var en ung man om ungefär 30 år, af: medelmåttig växt, ganska torftigt klädd, och! som hos alla de närvarande ingaf det största deltagaade genom det sätt, hvarpå han besvarade följande frågor, som presidenten gjorde honom: Pres. Hvad är ert namn? Svar. Francisco Garcia, till yrket vattensäljare. Fråga. För hvad är ni anklagad? Sv. För en kon:piration. Fr. Hvad har ni att anföra till ert försvar? : Sv. Jo, att det är jag, som vållat hela anläggvingens upptäckt. fr. Hvad bevis har ni de:på? Sv. Jo, att jag vändt mig till en man af ganska Iberala tänkesätt. Pres. När ni vände er till Lereina, skedde det sålunda i afsigt att genom honom bringa saken till regeringens kännedom? Sv. Ja visst, ty annars skulle jag väl aktat mig för att vända mig till ea person, hvars opinion var så allmänt känd. Generalfiskalen. Men var Juan Alvarez icke äfven liberal? Sv. Jog vet endast, att han var nationalgardist. Pres. Anklagade, har ni något vidare att tillägga? Sv. Nej, senonor. Pres. Ni kan då gå och vara öfvertygad, att er skall vederfaras rättvisa. Krigsrättens dom utföll ungefär i enlighet med slutpåståendet, blott med den skilnad, att Francisco Garsias fängelse inskränktes till femton månader; de båda hustrurna frikändes. Den 17 September kl. 1 om natten infördes don Jos Ortiz de Velasco och Juan Alvarez Menendez, af krigsrätten dömda att hänga ) i fängelsets kapell. Domen upplästes för dem af krigsfiskalen, i närvaro ai domaren vid första instansen, don Juan JosE Rodriguez de Valdeoseras, De båda anklagade afhörde denna läsning utan att ådagalägga nigon serdeles rörelse. Då den var slutad, sade Ortiz, att han protesterade mot domen, emedan den var fälld öfver don Jose Ortiz ge Velssco, i stället att vara det öfver horom, hvars namn var Josd Fuen Mayor, generalmajor och befälhafrare i Navarra; han tillade, att han kommit till Madrid, icke för att konspirera, men för att utföra ett vigtigt uppdrag, som han erhållit af sia regering. Domeareu svarade, att han skulle underrätta auditören derom, men att generalen ieke deste mindre måste ingå i kapellet. General Fuen Mayor begaf sig dit, utan att röja någon sinnesoro. Han begärde få se sin hustru, äfvensom sia kusin Rosil de Campuzano, för att taga afsked af dem. Den första delen af hans begäran aflogs, men den sednare beviljades och sekreteraren vid fängelseassoeiafionen skyndade at! underrätta grefve Campuzano om dess; anförvandts önskan. An Itraffote natur hecstämmee 3 Cranien fela