UCL — —- HIUTU UL URUCNLER), SVIR RUUaU-
före stadgasp — — skall vara enhvar tillåtet, 5
vatt i allmänt tryck utgifva alla såväl rätte-)
gångar som andra allmänna ärenden rTö-?
rande handlingar, protokoll och beslut, afi
hvad namn och beskaffenhet de vara må,!.
vehvad de höra till den förflutna tiden, el-i
der tll mål, som hädansfter förekomma,
vare sig ho — — (här uppräknas allmänna
verk af alla slag, deribland äfven kollegier,
ndirektioner och förvaltningar, således äfven
S:aiskontoret) — — ,utan åtskilload på målens
nbesksffenbet af civila, kriminella, ekonomi-
nska, militära eller ecklesiastiska; vidare alla
stillförene, nu eller hädanefter gällande instruk-
ntioner, konstitutioner, reglementen, statuter,
pordningar, privilegier, reskripier och allmänna
pstadganden, hvarifrån helst utfärdaden — —
således äfven kungliga bref) — — ,oeh böra,
,till den ändan, ieke allenast alla sådana hand-
nlingar, vid domstolar och andra ofvannämnda
nverk och embeten, genast och utan tidsutdrägt
emot lösen uilemnas åt hvem det äskar, an-
ntingen han har i saken del eller ej, vid an-
,svar såsom för tjenstens försummelse, om så-
daot af någon publik tjensteman vägras eller
nobehörigen fördröjes, utan äfven, vid samma
nansvar, i alla arkif, hvar och en fri tillgång
lemnas, att få på stället afskrifva eller af-
,skrifva låta, eller, om dervid betydande hin-
der vore, i afskrift emot vederbörlig lösen ut-
nbekormma alla slags handlingar i hvad ämne som
nhelit.
De undantag, som härifrån äro gjorda, röra
icke Statskontorets handlingar, utan endast mi-
nisteriella och kommandomål, Statsrådets akter
oeh protokoll, jemte vissa Utskotts, Bankens
och Riksens Ständers Revisorers i några upp-
räknade fell.
Nu frågas: Om Herr Dalman hade ställt sin an- !
sökning sålunda: ,Tryckfrihetslagen berättigar
xden enskilde att i alla Kollegiers eller förvalt-
pningars arkiver få fri tillgång att på stället af-
nskrifva eller afskrifva låta eller, om betydande
hinder möta, emot lösen i afskrift utbekomma
nalla slags handlingar i hvad ämne som helst,
anlingen de böra till den förflutna tiden eller
till mål, som hädanefter förekomwa. På grund
shäraf anhåller jag, som är en enskild, att i
;Kongl. Statskontorets arkiv få enligt tryckfri-
phetslagen på stället afskrifva eller afskrifva lå-
a alla slags handlingar i hvad ämne som
shelst, som höra till den förflutna tiden, och
att få emot lösen utbekomma de handlingar,
för hvilkas afskrifvande af mig sjelf betydande
hinder kunna möta., — Om Hr Dalman hade
så ställt sin ansökning i precist samma ordalag
Tryckfrihetslagen nyttjar, hade då Statskontoret
haft ens den ringaste skymt af rätt att aslå:
en sådan begäran? Isgen med sundt förnuft skall
ett ögonbiiek tveka ait svara nej på denna frå-
ga, så mycket mer, som tryckfrihetslagen ser-
gkildt stadgar ansvar såsom för tjenstens för-
summelse, för den tjenstemar, som vägrarj en
sådan ntillgång., Hide Statskontoret tilläfven-
tyrs velat göra den invändningen, att sbetydan-
de hinder mötte mot handlivgars afskrifvande
på stälietv, så hade detia hinder icke kunnat
bestå i något annat, än att en eller acnan del
af handlingarna under tiden behöfts för Stats-
kontorets egen räkning, eller att registratorn
ieke ständigt haft tid att framtaga dem; men
dessa hinder äro af ingen betydenhet, om den
sökande ej gör afssende på att vänta; och plats
att sitta på stället finnes tillräckligt, om ieke i
arkivet, åtminstone i det stora förmaket eller
den yttre salen. I alla fall återstod ännu den
för sådana fall stadgade rättigheten, att utbe-
komma alla sådana handlingar i afskrift vsmot
lösen.s
När således, efter tryckfrihetslagens positiva
stadgande, det icke kunde nekas Hr Dalman att
få afskrifter af Statskontorets handlingar af alla
slag och i hvad ämne som helst, så frågas vi-
dare: kan denna rättighet under någon före-
vändning inskrävkas deraf, att Hr Dalman sjelf
inskränkte sin begärer ifrån alla slags hand-
lingar, till alla kungabief, i hvad ämne som
hest? Det blir lika omöjligt att gifva mer än
ett svar på denna fråga som på den förra; ty
rättighetea till en viss del kan aldrig vara min-
dre, än rättigheten till des he!a. Har han å-
ter rätt att afskrifva alia kungabref, i hwaa
ämne som helst, så måste han ä:ven, af ryss-
nämnda skäl. hafva ea lika obestridlig rätt at
NN VV AA AA a AA RR PM ja