Nils v. Rosensteins samlade skrifter. 1—3
delen. Stockholm. Hellsten, 1838,
j Man har sagt om Al5eri, att han alltid för
det bildade Europa biifver mera märkvärdig
igenom sia personlighet, äa sina skrifter, åtmin-
stone så vida, att de sednare ej uten kännedom
af den förra rigtigt kunna förstås. Tillea hög
grad gäller detsamma om Rosenstein. On man
också ej obetingadt kan hänföra hans skrifter
till de klastiska af högsta rangen i vår littera
lur — till dess monumenta xce Perenniora, —
så blifva de dock vigtiga dokumecter för den
ståndpunkt af bildning, hvarpå vårt upplysta
pubikura stod vid 18:e seklets slut och det
19 s börjae, och ingen, som vill hafva en fuli-
ständig öfversigt af Svenska litieraturens utveck-
ling, kan vara med dem helt och hållet obe-
kant. Begåfvad med mångsicliga talanger och
förberedande grundliga siudier, hade Rosen
stein den lyckan, att göra sitt inträde i de alk
männa :väcfver under en konungs tid, hvilken,
med alla sina fel, likväl hade en förtjeast, den,
att hag i hög grad förstod att anvisa hvar och