Franska theaternotiser.
Ea ny dram, kallad Ringkarlen i St. Pauls-
kyrkan, af Bouchardy, har gjort mycket upp-
seende på Gaite-teatern i Paris. Ämnet ärlå-
nadt från England och stöder sig på parti-
stiderne efter Carl I halshuggning.
En annan ny dram Richard Savage har
blifvit gifven på theatre francais. Förmodligen
hafva flera af våra läsare hört omtalas denne
engelske skald, i början af förra seklet, så
märkvärdig till sina lefoadsöden, hvilken sedan
ban ända till sitt 18 år blifvit uppfostrad hos
en gumma på landet, den han höll för sin mor,
samt lärt skomakarehandtverket, efter gummans.
död af några efterlemnade papper upptäckte, att
han var frukten af oloflig förbindelse mellan
grefven Rivers och grefvinnan af Macelesfield; !
hen vände sig till modren med en rörande be-
sluiavg Om sin belägenhet, ty fadren var död;
men hon vegrade att se honom, lemnade ho-
nom Utan ali hjelp och förbjöd hosxsom att visa
sig i beunes hus; ja icke nog med deona för-
hautliga liknöj lhet, svor hon honom ett oblidke-
ligt hat, som öfverlefde honom, ty han dog fö-
re modren. I stället att återvända tili sin hem-
ort och sitt yrke, qvarstannade Riehbard, så
medellös han var, i London, och inkastade
sig på den brödlösa litterära banan, der han
smånigom steg till mycket anseende. Bland
hans mingfaldigt vexlande öden oeh de förföl-
selser hun utstod af sin mor, förtjenar isynner-
het en sak att nämnas. Då hon tillika med
några undra en natt halfrusig vandrade omkring
på Loudons gator, märkte de ett kaffehus, som
ännu var öppet. De gingo in, slogo sig ned
framför elden, och en af hans kamrater kom att
sparka omkull ett bord. Eit gräl uppkom, vär-
jorna drogos och Richard råkade dervid att död-
ligt sira en person. Han arresterades och döm-
des till döden. Hans vänner lade sig imellan
och utverkade med möda en förändring i straf-
fet. Det fruktansvärdacte hinder bäremot hade
varit Riebards egen moder, hvilken hos drott-
ningen begärt hans död, under beskyllning, att
han byste uppsåt att mörda henne. Slutligen
dog han i bysättningshäkte för en obetydlig
skuld, sedan han afslagit sina vänners erbju-
dande att lösa honom derifrån. Han var sam-
tida och vän med Swift och Pope. Detta ro-
mantiska lif, soma så lätt hade lämpat sig till
cn dramatisk behandling, har likväl på Herrar
Losuoyers och Labats fabrik blifvit alldeles om-
skapadt, och intresset ifrån hjelten öfverflyttadt
på hans amma, som utverkar hans befrielse från
dödsdomen, icke för det han dödat en person
i en duell, utan emedan ban dödat sin moders
gemål, hvilken funnit honom för sin makas föt-
ter och tagit honom för en hennes älskare.
För att rädda modrens heder låtsar Riebard va-
ra vansinnig och hertigen vill föra honom till
Bedlam, men under striden, som då följer, stu-
Par hertigen. Pjesen lärer under de första re-
presentationerna icke vunnit mycket bifall.