Franska theaternotiser. Ea ny dram, kallad Ringkarlen i St. Paulskyrkan, af Bouchardy, har gjort mycket uppseende på Gaite-teatern i Paris. Ämnet ärlånadt från England och stöder sig på partistiderne efter Carl I halshuggning. En annan ny dram Richard Savage har blifvit gifven på theatre francais. Förmodligen hafva flera af våra läsare hört omtalas denne engelske skald, i början af förra seklet, så märkvärdig till sina lefoadsöden, hvilken sedan ban ända till sitt 18 år blifvit uppfostrad hos en gumma på landet, den han höll för sin mor, samt lärt skomakarehandtverket, efter gummans. död af några efterlemnade papper upptäckte, att han var frukten af oloflig förbindelse mellan grefven Rivers och grefvinnan af Macelesfield; ! hen vände sig till modren med en rörande besluiavg Om sin belägenhet, ty fadren var död; men hon vegrade att se honom, lemnade honom Utan ali hjelp och förbjöd hosxsom att visa sig i beunes hus; ja icke nog med deona förhautliga liknöj lhet, svor hon honom ett oblidkeligt hat, som öfverlefde honom, ty han dog före modren. I stället att återvända tili sin hemort och sitt yrke, qvarstannade Riehbard, så medellös han var, i London, och inkastade sig på den brödlösa litterära banan, der han smånigom steg till mycket anseende. Bland hans mingfaldigt vexlande öden oeh de förfölselser hun utstod af sin mor, förtjenar isynnerhet en sak att nämnas. Då hon tillika med några undra en natt halfrusig vandrade omkring på Loudons gator, märkte de ett kaffehus, som ännu var öppet. De gingo in, slogo sig ned framför elden, och en af hans kamrater kom att sparka omkull ett bord. Eit gräl uppkom, värjorna drogos och Richard råkade dervid att dödligt sira en person. Han arresterades och dömdes till döden. Hans vänner lade sig imellan och utverkade med möda en förändring i straffet. Det fruktansvärdacte hinder bäremot hade varit Riebards egen moder, hvilken hos drottningen begärt hans död, under beskyllning, att han byste uppsåt att mörda henne. Slutligen dog han i bysättningshäkte för en obetydlig skuld, sedan han afslagit sina vänners erbjudande att lösa honom derifrån. Han var samtida och vän med Swift och Pope. Detta romantiska lif, soma så lätt hade lämpat sig till cn dramatisk behandling, har likväl på Herrar Losuoyers och Labats fabrik blifvit alldeles omskapadt, och intresset ifrån hjelten öfverflyttadt på hans amma, som utverkar hans befrielse från dödsdomen, icke för det han dödat en person i en duell, utan emedan ban dödat sin moders gemål, hvilken funnit honom för sin makas fötter och tagit honom för en hennes älskare. För att rädda modrens heder låtsar Riebard vara vansinnig och hertigen vill föra honom till Bedlam, men under striden, som då följer, stuPar hertigen. Pjesen lärer under de första representationerna icke vunnit mycket bifall.