allvalladal qi KINA, 53a vad ALVER INCUICTN UL
dess vppnoående vara det, och vi känna intet
verksammare sådant, än att vinna våra bustrurs
och beras deltagande, och att bilda deras för-
stånd för kännedomen om deras rättigheter och
pligter, ty med brist på kunskaper äro de of-
ta de fruktansvärdaste hindren för mannens pa-:
trioiska ansträngningar, hvsremot de, utrustade
med kunskaper, skola bli dess starkaste buuds-
förvandter. Läsen derföre med edra hustrur
ech barn, talen och undervisen dem i politik:
och moral, låten dem, så mycket möjligt är,
taga del i edra tidsfördrif, och de skola snart!
lära värdera edra bemödanden och dela edra!
känslor mot ert fäderneslands fiender. Så un-
dervirade, skola edra hustrur icke söka öfver-
tala Er, att vid valen emottaga föraktliga mu-
tor, edra söner skola försmå att bära tyranniets
livr och edra döttrar vara dubbelt skyddade:
mot de faror, hvarför de fattigas birn vanli-
ger äro blottställda. Till slutet vederlägger
adressen den beskyllnivg, att 2rbetsförevi. gen
endast åsyftade egennyttiiga ändamål, sträfvade
efter egen makt, och genom sina bemöde:nden
endast ville vinna något för sina ståndsklkar.
Alla tänkande och förstårdige mäns biträde,
hvad ståad de än måtte tillhöra, vore Förenin-!
gen välkommet, och dess stora ändamål är för-
bättrandet af alla dess medborgares samfunds-
belägenhet. Må de rika icke tro, att vi hysa!
afsigter, som äro fiendtliga för deras rättigheter,
eller hota det borgerliga samfundets frid och en-;
drägt ; vi söka tvärtom förskaffa hvars och ens.
lif och egendom större säkerhet och bereda en!
ökad helgd åt alla de inrättningar, som kunna
tjena till befordraude af menniskornas lycka;!
vi eftersträfva blott den andel i vårt Jands in-!
stitutioner och förvaltniog, som vår flit och vår;
nyttiga verksamhet förtjena. Måt:e således dej
arbeande millionerna inse sitt verkliga intres!
se och sins emellan bilda föreningar, och må
de, som redan bildat sig, uppmuntra sig till:
ihärdighet genom känslan sf sin pligt mot :n-
höriga och Fäderneslandet-, j
En proklamation från de fattiga till sina li!
kar! Den kan aldrig åsyfta annat, än plundring:
af de rika, än våld mot de bestående aukiori-
teterna, än öfveräindakastande af hela samhills-
inrättningen! Och möten, utiysta endast för de
fattiga oeh bivistade af hundra tusentals så-
dans, hv.d kunna väl deras följder blifva an-
nat än våldsamheter, cxcesser af alla slag, vilda
orgier, mord, plundring och sköndligheter! Så.
lärer utan tvifvel mången faderlig regeriog ut-;
ropa, och möjligtvis skuile på något ställe dess
fruktan kuona2 besannas, Dessa foderliga rege-:
ringar bafva hitills merändels behandlat defat-.
tiga, om icke sisom djur, åtminstoue såsom
tanklösa barn, och derigenom beröfvat dem för-
migan att på egeu hand uppträda i handling
sisom menniskor. De hafva undanhillit dem:
biidningeas och tankeodlingenz välgerningar ; de
Ba derigenom hindrat dem från all vara att täu-
ka, och det bör då ej förundra, om deras för-
sta försök dertill skulle böra vitne om denna
evana, om de skulle röja afund mot de bättre
lottade, hvilka åtnjuta 2lla samhällsinrättningens
fördelar, och om de skulle kunna köpna hat
mot detta samhälle, som sjort ingenting för
dem, men fordrar allt af dem. Nå väl, huru
visar sig detta förhållande i Englacd: Vi sel
300 000 iittiga samlas för att öfverlägga, icke
om anropande af den allmänna barmhertigheten, i
icke om tillställandet :f något dryck:slag, än!
mindre om rågra våldsamheter, utan om poli
tiska rättigheters ernående på laglig väg, om!
befästandet af landets lugn och välfärd, genrorn
erkännandet af alla dess innevånares medborger-
kga rätt och menniskovärde. Hvarföre begås
der ingen oordning, hvarföre äga inga tumul-
tuariska uppträden derstädes rum? Jo, emedan!
dessa 300,000 menniskor verkligen käona sig
vara menniskor, emedan de hafva ena försmak
, af friketen, och hon för dem ej är en aldelcs:
evan dryck, hvaraf blott de första dropparna
berusa, och emedan den fysiska makt, ce kön-
na sig äga, beherrskas af ett förstånd, som bild-
ningen börjat upplysa, och af känslan utaf sam-
hällsbandets nödvändighet. Och en adress från.
dessa fattiga till sina likar, hvarföre uppmanar:
den icke till arbetets bortläggande, till den råa
styrkans användande, till egendomens delring?
Jo, emedan rättvisans känsla är en instinkt i:
hvarje menniskobröst, nedlagd af sjelfva natu-