väg, tvinga den att taga en annan, och ur den-
va synpunkt, det vill säga, Götha kanals in-
tresse, medgifva vi, att man kunde, om an-
dra intressen förbises, advocera för ännu högre
pålegor på transporten mellan Hamburg och Li-
beck till och med så höga, att all handelstra-
fik på denna väg blefve emöjlig. Götha ka-
nal intresse är likväl ett, och Östersjöhandelns
och den Sveuske kaparens äro icke aldeles de-
samma dermed; det är i de sednares vi yttra
oss, och det beror nu på hvilketdera mera o-
metelbart är handens och landets.
Åanu kinkigare blir Stockholmsbladets bevis-
ning, i fall Östersjö handeln på Hamburg, oak-
tad: den uppoffring, som den Danska transito-
afgiften medför, ändock skulle finna sig fortfa-
rande nödgad att taga sina varor öfver Lybeck
hellre än att underkasta sig svårigheten att vän-
ta på sällsynta lägenheter i Hamburg, att icke
kunna få någon sändning till sig efter Oktober
måcads slut eller förs medlet af Mej månad,
att hålla serskilda kommissionärer i Göthe-
borg, samt der förtulla, omlasta och för-
passa varorn:. I alia händelser kan först då,
när ea regulier ångfartskommunikation mellan
Götheborg och Hamburg uppstår, — hvarigenom
de mångfaldiga oligenheterna och dröjsmilen
vid seglande fartygs upp Gch nedfari på El-
ben kunde unadarrödjas — först då vore i vår
tanka tiden inne att tänka på antagligheten af
S:ockholmsbladets sats; men ändå skulle föga
kunna åtgöras vid dess förslag, så länge frak-
ten för en kolly emellan Stockholm och Gö-
ihcborg på åvgfartyg är lika dyr, om ej dyrare,
än frakten för en lika stor kolly mellan Stoek-
holm och Lubeck.
Vi öfverlemna dessa anmärkningar till be-
grunlande af våra medbröder, som behaga
söga, att vi npläderat för Libeekxarne, och
önskar, alt de täcktes deröfrer yttra sin tanka
fe SR a nn