Den afskedsiecett för Svenskascenens vete-! ran, He Sevelin, som vi förut annoucerat, ägde rum i förrgår. Hr Sevyclin, som städse varit publikens älskliog och förtjent det genom den sälsynta talang han allud ådagalagt och hva: med han förskaffit de spektakeldesökande så minga angenäma siunden, uppträdde denna afion i ire.ng pjes r: Ålderdom och årskap, Sanuljugaren och Fra Diavolo. Dea glädtighei hans spal, såsom xlhid, uppväekie, varlikväl denna 25ox hos måvgen uppblindad med en sorglig käcsla vid taaken derpå, att man nu såg bozom för sista gårgen, ech denna känsla röjde sig äfven allmänt, så väl hos åskådarne, som dena förjente konstaären sjelf, då han efter spektaklets slut, framropad, åter inträdde och helsades med de lifligaste uttryck af erkänsla och bifall. Några, som vi hört sägas, af Hr Sevclin sjelf förfastade enkla och lyckligt inspirerade, samt för tillfellet passande verser, dem han muntligen och icke utan rörelse framsade, voro hans svar på detia bevis af publiker: s välvilja. Vi meddela dem här nedax: Snabbt tiden flyr i skivad: lopp P2: jjusa och på durkli vinger, Och hver och en att bryta opp Ifcåa sin post till slut h:n tvinger. Pi min jag blifvit veterin; e tiosal af år törsvunnit, Och än ott halft, förväg min bn? Till måst — efskodsstesdin hunnit, mm 2 Jag verkat dor hvad jag förmått, Eb: nen ack, livgt frin hvad godt jag villa; 2o ringa del föll på min lott, L Jeg vat vvt, af talaug och snille. Likzvil jag minos mången stund Mod tacksamhet, då jag fått höra Från danna rika, aköna rund Ett bifall tränga till mitt öra, Dia godhet, vördade Publik, Hvad annat glöms, jag skall ej glömma, Dosa minne, som en dyr relik Med migi skuggan jeg vill gömma Ej stor förlust jig vållar dig, O! konst, da äger bättre fori; Men om du mindre älskat mig, Jag dig dock äiskat dertu mora. På dett: rusa jig :es ej mer; Min stämma höj: tör sista gången Att ömt c31 tacksamt holga Er Den anspråkslösa fskodaskazen. Farväl då! lamaen till min tröst, Jag bor derom, med upprördt sinno, lats zågon gårg uti ert bröst Åt gamia skådospelarns minne!