tande med potates, oberäknadt det ringa qvanaj tum korn, som, förvandladt till malt, ingår il tillmäsknipgen. Endast då missväxt på potates I 4 inträffat, har spannemål i någon betydligare!g mängd användts till bränvin. Då nu, såsom jag !m ofvanföre i wnderdånighet yttret, potstesskörden jt: inom länet synes blifva ovanligt gifvande, är det h tillförlitligt, att bränvinsbrännioger, om den iiy Nåder tillåtes för hela den i E. K. Maj:ts Nå-jd diga Förordning den 19 Juni 1835 medgifna j tid, ieke skulle komma att medföra annan minpskje ving i länets spaonemålstillgångar, än att en o: betydlig del af dem ymniga kornskörden dertill! K användes; och med säkerhet kan axwtagas, att få länets innevånare, äfven med bibehållen brän-! vinsbränning umder hela tiden, nu likasom i vanliga år, äga spannemål öfrig, ieke blott till eget I behof, utan ock i betydlig mängd till afsalu åt andra orter. Dessutom har erfsrenhetem visat, i att en eller två månaders iaskränkaingi brännvingstiden sällan fullkomligt beredt den dermed åsyftade minskning i åtgången af erforderliga råämnen, enär bräxviastillverkningen i sådana fall vanligen drifvits med ökad assträngning under den tillåtna tidem, hvarigenom preduktionen af brän, vin btiifvit mära mog lika, men E. K.jMaj:ts och e Kronans intrader betydligt miadre, äm eljest varit förhållendet. s På nu i umderdånighet anförde skäl, grundar ) jag den öfvortygslse, att bränvinsbrämningens in-, ställande i det mig Nådigst amförtrodda län icke ! i något afseende af behofvet påkallas. Det Mi Vv. he I tillika min unaderdåniga tamka, att en sådan åt gärd skulle medföra mångfaldig och kännbar olägenhet för landtmannenm: I Uader beräkning af brämvinsbränvingens fort-I farande hela den i författringarma tillåtma tid, i blef potates sistlidae vår här i länet planterad ien sådan mängd, ait skörden deref mångfalldigt öfverstiger hvad, utam bränvinsbränning, här skul4 le kunna med sågon fördel smvändas. Ty den-: na jordfrukt odlas i myekenhet ej blott af dej: jordbrukare, som idka bränvinsbrävming, utan ii äfven af andre, hvilka, endast i följd ef bränI vinsproduktienen, fioma afsättning för sim vara. I Om nu bränmvinsbränningem blefve inställd för så lång tid, ätt, med hänseende till hvad jag of1 vanföre haft måden yttra, någon märkbar och låsyftad minskniag i åtgångem af råämnen deraf I förorsakades, så måste också uppkomma ett öfI I verskott af potates, det landtemrannen nödgades salja till vanpris, om ham ens dertill kurde finna någon köpare. Man har dessutom bemärkt, att årets potates, serdeles dem, som växt på sidländ mark, blifvit myeket safiig och derigenom fått benägenhet ait rutna, hvilket skulleleIda derhän, att mycket potates ginge förlerad, : derest utväg sakmades att, vid sig yppsmde tee-! ken till förskämning, använda den till brämvinsbränning. En af de väsendtligaste fördeiar, som jordbrui ket anses hemnra af bränviosbräsningen, är den lättnad, som drarkens amvändamde bereder vid i kreaturens utfodring under viateroch vårmånaI derma. Denna fördel terde i år, mera än nå, lgonsin böra tagas i betraktande, särdeles bär i länet, hvarest höfodret, i följd af den långvari, ga vintern och det regmiga bergmingsvädret, på I många stälien blifvit både ringa till mängden Toch illa inbergadt. Foderbrist och bränvinsI bränningsförbud i förening skulle säkert nödga t mången jordbrukare, att använda spanmemål till hjälp vid kreatarens framfödande, hvilket med tillgång på drank kande unmdvikas.e Fahlun den 12 Oktober. Uti Statskontorets sammandrag öftor Kronsuppbördenm i Länen för år 1837 visar aig, att restantiema för detta år uppgått från 19,674 till 53,538 Rdr Sko uti Stora Kepparborgs Län. Mura högt do uppgått :snder Bro? 1338 skall hlära roligt eller sxarero bedröfägt att få veta. — För någön tid sedm drumkurde em ker i oli ven i Malungs seskor, som get berättes, på följends stt sätt: manaen hade vwsrit i cÄlckap mad 2:ne karlar på tt krogen i kyrkbyn ex söndag, och eedem dö blifvi: a a, I starka drycker öfverlastsde, hade de i skymningen be I gifrit sig derifrån i båt oppföre slfven; sodem de fari vid pass en half mil, hade de skjutit båten iland oc! mannens kamrater hade då uppgått i en by; återkom ino na till båten var den tredje af karlarne försvunsen 1sEfter verkställd umdersökring återfanns dom d582 krop axI pen i olfvon, hvarefter dax blef begrafyen, Som in dre I gen laga umdersökninmg skott, är man i ogisshet, 67 allt j mannens kamrater varit vållanda til hans död, holds ör! dan onma är en förrymd isbrottstjuf och den andra lå till rer vara en ntmärkt fyllhond. Kronsbetjomingen tor 2 fhända knnua lamus mnmlvaenine härnna. UL