, tillregan, HULL UUTL SLUU LUM SU UUVUnNT, HULL UCI
nes hutvad var alldeies förvirradt och att hon
hade håg att krossa det. HEukan Laic8 såg
derpå Ch. återgå i L:s hus, och vid det hon
samt vittnet Richard gingo der förbi, hörde de
en dof smäll, hvilken de togo för knallen af
en afligsen åska, som då syutes nalkas. Kort
derefter sågo de Ch. i högst förvirradt tillstånd;
hennes blick var förvildad och hon skar tän-
derna. Hon skyodade hastigt förbi och gick
uppät Marne, och straxt efier henne gick till-
fälligtvis vittnet Patte samma väg. Hastiigt hörde
haa Ch. ropa aek min mor!, ech i samma
ögonblick kastade hon sig i vattnet. Hen upp-
d:og hegzne, men hor ville åter kasta sig deri
och sade till Patte: sBästa fader P., lemna mig;
om ni hindrar mig uu, skall jag i afton verk-
ställa mitt besiut — ni gör mig olycklig, om
pi tillbakabålier mig. I närvaro afvittnet Fou-
quet yttrade hea sedermera: Låt mig dö! Han
ar död! Han är saåkert död; jag är em förlorad
qvinna, lå: mig dön och detta upprepade hon tlera
gånger. Då Fouquet föreställde beone, att hon
borde undvika skandal och ett polisförhör, sva-
rade hon: Här förestå belt andra förhör, och
ganska långa; vi äro ensamme, låt mig dö, el-
ler låt gensdarmer häkta mig, Förd till par-
ken vid Maison Alfort, upprepade hon ouwpp-
hörligt ,han är död, och då hon såg sitt barn,
sade hon: mnarma, olyekliga barn, hvad skall
det blifva af dig? Vinet Bawuy begaf sig till
Langlume. Hanj fann yttra dörrn öppen, men
dörrarne in i förstugan voro slutna, och nyck-
larne till dem lågo på en liten bänk. Vid io-
trädet fann han L. på en soffa i sofvande ställ-
ning, men nedblodad, och sedan vittnen och
mären blifvit kalla le, faun man vid undersök-
ning trenne hål i L:s hufvudskål, nära ned
emot paouan, samt hiret kriog dessa hål af-
svedt. Ett vyligen Kossadi gevär, tilkönigt Ly
stod dold under vecken at fönstergardinen, nära
soffan, och laddstocken der bredvid. Vitnet
Bauny, underrättad, att Charlotte önskade tala
med nouom besökte henne oeh yttrade vid in-
trädet: Oiyekliga, du har då mördat honomn!
Den anklagade svarade blott med tårar, stod
upp, fattade en butelj med blåstärkelse och
drack deraf, men erhöll kräkmedel. Utanför
portea af L:s hus återfann man perinyekeln,
(och hustru Compiegne erinrar big, att Ch., vid.
nigåendet ur nämnde hus, gjort en rörelse med
armen, liksom för att borikasta något. Oak-
tadt alla dessa bindande anledningar, har Ch.
nekat, att hon begått mordet, men anklagas
nu, såsom den der af fullt uppsåt mördat hr L.
Under upplässadet af denna akt höll Ch. öge-
pea fästade på golfvet och gret oupphörligt.
Ordföranden började derpåransakuingen, se-
Idaa vittnena, till ett amtal af 28, blifvit tillkal-
lade.
Efier de vanliga frågorne, dem Ch. besvarade
med så låg röst, att jurymännen måste erinra
becne att tala högre, kom ordföranden till bör-
jan af Ch:s relationer med k.
Ordf. Ni var då 16 år? Ch. Ja — men
han var fri. Ordf. Han var enkling? Ch.
Ja. Ordf. Hur blef ni bekant med hovom?
Mina slägtingar hade satt mig till arbete i ett
hus på gatan Mauvaises paroles, och då såg hr
L. mig. Ordf. Och intet medel användes att
förföra er? Ch. Han lofrade att äkta mig.
TOcdf. Och derföre gaf ni vika? Ch. Nej,
icke för det. Ordf. MHNi har således ej blifvit
förföra? Ch. tiger. Ordf. Förklara er! Ch.
IDå jag gaf vika, hade han talat vid frun —
Ifrun, som jag arbetade hos, och hon öfverta-
lade mig. Ordfe Användes intet annat me-
Idel? Ch. Man gaf mig något att dricka (allmär
Irötelse), — jag insomnade deraf, och när jag
; låter vaknade — — befann jag mig i en säng
loch hr 5. bredvid mig. (Rätten beslöt, att frum
som hette Draye, skulle kallasp Ordf. Nä
L. ingick sitt tredje äkterskap, hvarföre öfver
1 I gaf ni honom ieke? Ch. L. hade döljt dett:
- I för mig; jag var då hafvande — och mitt stac
slkars barn — — Ordf. Var L, god mot er
gICh. Ja. Ordf. Men mi har sagt annat vic
, förhöret? Ch. Någon gång var han elak mo
ljmig — sen jag fick veta att han var gifts gie!
-1jag ej mer till honom — han hade äfven för
bjudit mig att gå ut. (Som den anklagade
svaga stämma ej kunde höras, lät presidentei
henne nedstiga oeh taga plats å ea pall, vi
foten af jurybänkarne.) Ordf. Visade L. öns
or fos Art haren ARK LJ. Lo fr UL uat da
1 mo