Naturligtvis måste en stor del af ett dylikt ar. bete uppiy!las med uppgifter, som höra til hvad maa k.llar de tvrra, och som endast för tillfället efterslis af en och mnnan för statistiska upplysningars inhemtande t. ex. huru mycket det lindstycket afkastar, huru mycket den fab riken produserar, huru stor folknummern och mortealitaten är, haru många sjukdomsoffer o. s. vi Då landskapsbeskrifvarer je kan vänta sig et? publikum af rena at:tistiker, fordras det naturligtvis af hocom både tslang och smaik, för att gifva esrnation, hy och färg åt denna benbyggnad, och resurzerna kunna endast finnas i Historien, i traditionerna och ett poetiskt sinne för naiurens skönheter. I detta afseende kusna vi ännu anse såsom mömster flera af våra äldre topoar pher, en Ödman sen Fernow. m. fl. Fastän de skrefvo, insam hvad vi kalla dengoda smakens tidehrarf iaträd: i Sverige, hade de en inneclig kärlek till sin fosterbygd och ett öppet sinne för uppfattai.gen af sioa landsmäns lynna, egeabster, forosagor och individuella åsigter, hvilket allt sprider öfver deras arbeten ett drag af älskvärd paivitet, som gör deras framställningssätt, så föråldrad: det må synas, mera uniderhåilsnde, än i flera nyare arbeten af detta stag. Herr Tolstorp har, som vi tyeka, valt en ganska god form för sin framställning, den af en resebeskrifning, hvarigenom han satt sig i stånd at: sjelf framträda som ferskare , der omvelllingen och effekten så fordrade, och för öfrigt iosk änka sig till den beskrifvande genren in tertia persona. Öfverallt röjer hans arbete käpsla för hvad landeti fordomtimma var och hän har ganska väl förstått, genom sin icke så vanliga historiska beläsenhet, ait låta de orter, sota annars skulle vara af föga vigt, genom sina, förmåner och historiska minnen framträda såsotn befolkade af forntidens andar, interessanta för läsaren. För öfrigt röjer ham ea varm känsla både för de skönheter, Södermanland fått af nduren, som för hvad konsterna och odlingen gjortiför detta land. Strengnäs , Gripsholm och Mariefred, jemte några evdra ställen utgöra det hufvudsakliga innebållet af denna del. Noga har han genomtg det förnämsta, som kan begäras af en eoneis beskrifning på dessa ställen. I Strengnäs får läsaren lära känna en af hedvatidens förnäm sta handelsplatser, en af de första plantskolorna för Christvodomen, skådeplatsen för Gustaf I:s Konungaval, den fristad protestantismen erhöll getom Hertig Carl, då denna lära, i följd af Johans lIturgiska oväsende, var på vägen att? förvisas från Sverige, och i ännu mnyare tider! Serenii bostsd, em man som ej skulle vanprydt en Nordamerikansk presidentstol. Här smidde den kraftfulle usurpatorn de vapen, bvarmed han störtade Sigismunds thron och betryggade Sveriges sjelfständighet och religionsfrihet. Om också Ref. ej ovilkorligt kan förena sig i förf förtjusning öfver Strengoäs paradisiska omgifning, så måste han så mycket villigare underskrifva hans sunda omdömen i afseende på Strengnäs Domkyrkas aftagande skönhet och majestät från fordna dagar. Beskrifningen på Kongsbergs kloster på Fogdön, Ingiald Illrådas förbränningsort, och sedan flera sekler igenom ett pr k:full: säte för 2e helga Klosterjungfrurna, är interessant och återför minnet af Tegners pkloster uinvr. flesselbybolm är åter i religiöst af seende märkvärdigt sisom den för sina Sveden borgska ideec försöljde, Tybecks fristad. Hvad Förf. berättar om Tjbecks umgänges-sätt, har Ref. äfvea hört, bestyckt af andra, med honom bekanta; men att Tybeck visade någon böjelse för Hernhstism, är ett misstag; hems och Hernhutiska sekieas dogmer stå i stark opposition till hvarandra. Hosselbyholm ger för öfrigt, som Förf. anmärker, ca saon bild af de Svenske magnale nas prakt på 1600 talet, Ref erinrar sig ännu med nöje promenadn i dess Kungliga allger. Åkers styekebruk deremo! blir ett fysande monument af det sist förflutaa N seklets i ugen på de de vidtaga: anstakenoa för kanoners silke ode, skall, om ock:å nåcot fragmentarisk, läsas med je, a vn on perna iar Förf. Pp etiska nå Få skäuslor vy biicxea af det förallna BRifsnns, den första biliningsplatsen för Svenska nationalfriheters återupprättar.. Mest tyckes Förf ime lert.! con amor? bafva fästat sig vid Gripsholm, en ort, gom man också kan säga inneste momenterna af Sverges öden, fatta de vigt