sade, att hans fordran saknade all grund, mer ville likväl gifva honom 300; juryn åter nedsatte summan till 150. Mot deana jurys utslag äger lika liet någon appell rum, som mo: våra vanliga kompromisträtters. Spanien. . Det tros, att befallaingen till Espartero at uppgifva anfallet mot Esiella och skingra sir armå åt särkildia håll, bärflyter från ministeren: fruktan, att, i händelse af detta företags framgång, skulle Esparteros iaflytande derigernom aili för myeket ökas och Munonsagorri inryeka::i de Boaskiska provinserna, för att der åstadkomma en ny revolution, visserligen emot Don Carios, men äfven emot den Christinska regeringen. Den vissa foljden af denna befallving är emedleriid, tt den ännu mer upprcetat allas sinnen mot den nya ministeren, hvilken också icke sjeli synes räkna på något långt lif, utan tros redan vara betänkt på åtminstone en pariiell förändring inom sig. General Latre, förre krigsmivistern, som skulle uadersöka förhållandet med det felslagna föret-get mot Moreila, har ej hunnit längre än till Teruel, der han harargerat irupperna och försäkrat sig vara kommen att rädda landet! Han har imedlertid emottagit befalet öfver centralarmäen. Under det man sålunda afsiått från alla försök att betvinga de kåda vigtiga punkterva, Esteila och Morella, har den: Cataloviska armeen pål lika sätt öfvergifvit Berga. Baron de Meer har nemligen på sin marsch till nämnde stad oförmodadt vändt om till Bareelona. Allt går således baklänges för Drotiningens ssk. Som en liten tröst berättas, att Borso i Valencia sla git Cabreras arieer-garde och en annan Christiask kolonn förstört eit 300 man siarkt Carlistiskt band. Tyskland. Der fransyska ministeriella pressen hade, för att skada Pins Louis Napoleon, utspridt det ryktet, att han, under Kejsar Nicoiai vistande hos Konungan af Wirtecberg i Friediriebshafen, begärt en audieus hos Kejsaren oeh forklarat sig önska gå i rysk tjenst. Kejsar Nicolaus skulle dock hafva afslagit båda delarne. I en skrfvelse från Arenenberg (Prinsens visielseort) af d. 18 Sept, förklaras sednare delen af. rykie:, nemligen at Prinsen sökt tjenst i Ryss-; lzna, för fuilkomligen falskt och uppdiktadt.. Om den begärta audiensen nämnes ingenting. Sju af de i Mainz för så kallade demagogische Umirieben i fängsligt förvar hållne per-, soner, hvilka suttit ivspärrade i flera år, hafva! ru fått tillåtelse begifva sig till Förenta Siaterna och skulle för detta ändamål sfföras: ull Bremen, i Polen. ; I Worsebau hölls den 18 sistidne April of-! fenilig eniropeenad-auktion på tramsporien af unga Pchiska adelsmän från: Warschau till S:t Petersburg. iDessa ycglingur) skulie ingå ettdera i kadewukorpsen, eiler i ett ryskt regemenie. Mixinum af transportpriset var består dt till 120 rutel för personen. Alla högre civila ceh miliäa undery!s ingsansalter i Polen äro förstörda vi Ryssarne, så ait Polska ungdorcer numera icke kan erhålla någon bildging hemma! i landet. De transporieras på detta sätt, såsom mi:sdådare, till Ryssland, för att der dresseras til krigatjexst! i Det franska bladet Le Constitutionel har! från sin korrespondent i Krakau fått följ nde! bref af d. 8 Sept. : Några ledamöter af Rådet föreslogo ati aflå:a en lyckönsknicgsskrif-; velse till Frarsmännens Konung i an!edning af! Grefvens af Paris tödelse; men Rådeis Presi-: dent, faller, meddelade förslaget åt de:tre. makternas residerande ministrar, och den ryske, Baren von; Uagern Sternberg, svarade i sina! medbröders namn: J4bören thvarken sända! deputationer eller bref; Frarkrike är ingen dog! för Er; 41815 års traktat existerar ej mer; ! engelska och franska kabinetterne; hafva afsagt: sig oll bestyddare-rät, Om J sändenZen de-! putstion, så hva:ken vill eller kan franska mi-! nisteren emoitaga den. För öfrigt veta vi, att JJåsyften act få erfpoltiska tillvarojerkänd;j men I det skall icke lyckas Er. J ivijen hafva enl fransk; konsul ; öfvergii detta hopp. — Lyck önsknings-brefvei blet icke afsåndt ; men det j skulle roa oss, ullägger Le Constitutionel,j att! Velix. om ruvuscske residenien har uttea allt fion )