skyldigheter här i Riket. Gifven Stockholms
Slott dena 21 September 1838.
Wi CARL JOHAN c. zsöre vetterligt: att Wi,
afsesnda på tillämpningen af Wår den 30 sistlidne
uni utfärdade Nådiga Förordning, angåsnde Mosai-
ke Trosbekänrares rättighetsr och skyldigheto: här
Riket, velat i Nåder förordna följande:
1:o Åstu. dar Moss!sk Trosbekännare, som antin- Å
sen är här i Riket född, eller som, utrikos ifrån in-
commen, blifvit eller blifver till Svensk undersåte
upptagen, att bosätta sig anro-städas än i Stockholm,
Götheborg. Norrköpicg el!er Carlskrona, bör under-
lårig ansökring derom hos Os3 göras, mod uppgift
sf ändsm2tet för den sökta bosättningen; hvarefter
Wi, sedan vederbörarde Borgerskap cch Embets-
myndigheter blifvit hörde samt med underdåniga för-
klaringar och yttranden inkommit, vilje särskildt i
Nåder besluta, huruvida den ifrågaställda bosättnin-
sen må äga ram ellec icke,
2:o Moszsk Trosbekännare, som mad Wirt Nå-
liga tillstånd endast tills vidare i Riket vistas, får
ej annorstädes än i ofvanuppräknade fyra städer sig
bosätta.
3:o Söker Mosaisk Trostekännare att i std, derl
han erhållit rättighet att sig bosätt:, utöfvi handel, l.
bandtverkx eller annan borgerlig rörelse, tjene till
noggrann 6 torrättelse hvad Författningarna för vin-
nande ef en sådan rättighet för hvarje fall i allmän-
bat föreskriiva om frejd, Järo- eller tjensts-år, ge-j
säld-tid, mästare-prois ad:ggande, m. m. Och bör
den Embetsmyndigheöt, till hvilken ansökringen in-
gifven är, innan densemma till pröfning förekommer,
daröfver alltid höra vederbörande Handels-, Handt-
verks- eiler Fabriks-Societeter, hvarefter och sedan
utslag i målet blifvit meddeladt, Besvär deröfver må
kucna anföras och fuliföljes inom den tid och i den
ordninz. som för hvarjo tall finnes i allmänhet stad-
gagt. Det aila c, Tillyttermera visso c. Stock-
hoim: Slott den 21 September 1838.
CARL JOHAN.
S. A. Muntho.
Att denna förordnings första och andra mo-
menter innefatta ett fullkomligt upphäfvande af
1, 4 och 5 65. i förordningen den 30 Juni,
synes klirt, när man erinrar sig, först att sist-
nämnde förordning medgaf Judarne, så väl de
redan inkomne som härefter inkommande, sam-
ma frihet som Sveneke undersåter eller utlän-
ningar att sjelfve välja sig bostad, och, för det
andra, att Kongl. Maj:t allt hittills ansett sig
oförbindrad att i speciella fall meddela dispens
från de så kallade ekonomiska författningarne,
till hvilka Judereglementet, såsom man nyligen
sett, äfven blifvit hänfördt. Judarne äga såle-
des, i afseende på bosättning, numera ej annan
rättighet, än den de äfven före emancipations-
kungörelsen ägde, nemligen rättigheten att hvar
för sig af Konurgens nåd söka tillstånd att bo-
sätta sig utom de fyra städerna. Till en sådan
ansökning hafva de likväl i de båda nya för-
fattningarna måer än förat blifvit inviterade, dock
så att hädanefter hvar Jude för sig måste bo-
tala rättigheten till den sökta bosättningen, hvil-
ken förut: ansågs såsom deras gemensamma till-
hörighet. Regeringen och statsexpeditionerne
fi ock genom den nya förändringen ökade gö-
romål, hvilka väl torde ersättas af de summor,
hrarje Jude måste sätta i omlopp för expedi-
tionslösen, kartor, kommissionsarfvoden m. m.;
men hvad ersättning de auktoriteter och socie-
teter skola erhålla, som fått det nya åliggandet
att meddela utlåtande öfver de af Judarne till
regeringen ingifae ansökringar, det står derhän.
mm faA Ne — mm eb
Förordningens tredje moment synes vara till-
kommet, för att gifva det hela behörig längd;
det innehåller nemligen, så vidt vi kunnat upp-
täcka, ingenting annat än ett upprepande af
kyad den förra författningen innehöll derom,
att Judarne skola vara underkasiade samma
skyldigheter som andra, och det måste då för-
stås af sig sjelf, att detta bör gälla äfven då
de skola ingå i handtverk.
Ena angenäm upptäckt gör man i den förän-
drade redaktionen af 1 och 2 momenterna. I
Siatst:s första redaktion af emancipatiousför-
ordningen ägde nemligen början af 1 G. föl-
jande lydelse: Mosaiske trosbekännare, födde
i Sverige, eller som utrikes ifrån inkommit och
fåt sig i riket bosätta, eller blifva af Kongl.
Meaj:t till Svenska undersåter upptagve, skola
etc. Detta är nu mera i den nya kungörelsen
korrigeradt så, ett nämnde början lyder som
följer: Mosaiske trosbekännare, födde i Sverige.
eller som, utrikes ifrån inkomme, eller i rike
basatte, blifvit eller blifvan etc. , hvarigenor
man alltså fått en klass Judar, som hvarker
äro i landet födde, eller utrikes ifråa iokomne
denna klass är, som läsaren ser, i den ny:
förordningen utesluten.
MMMM