Qvibille den 12 Juli 2655.1
J. G. Ehrencronan
Och förmsenade nämnde Herrar, som derhos i af
skrift företedde och åberopade Åikets Ständors rö
rende roteringen inom riket till Kongl. Maj:t vic
1829 åra Riksdag afiåtne underiåniga skrifvelse
hvilken lades till akten, sig icke böra, på de af der
framställde skäl och då en förfrågan hos Kongl
Maj:t öfver dera3 andragande, huruvida den ordina-
rie roteringen bords vorkställzs, föripnan Kongl
Maj:t öfver de deremot nu anförge protester sig nå-
digst yttrat, helst Kongl. Brefvet den 2 Novembe
1833, tyckes stå i rak motsats med Rikets Ständsrs
beslut vid 1829 års Riksdag, blifvit af Hr Grefven
och Ordföranden samt stindiga lsedamöterns i kom-
missionen afslagen, uti denna kommission såsom Jlo-
damöter biträda, utan anhöllo att derifrån tå sig af-
lägsna,
Ehura Hr Greiven och Ordföranden klart ech
tydligt framställde, att kommissionens åtgärd vid
detta tillfälle ingalunda ver att beskatta denna pro-
vins, utan att endat, i följd af Kongl. Maj:ts nådi-
g2 befallming, grundad på åberopada författningar,
upprätta ett förslag till en förändring i rotsrings-
verket inom Halland, hvad ordinarie roteringen bs-
träffer, hvars framtida bestånd kommer att bero på
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers derom fraradelvs
gemensamt fattande beslut vid ett kommande riksmö-
te, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga förklarande uti dess
aflåtne skrifvelse af den 2 November 1833 närmare git-
ver vid handen; hvadan Hr Grefven och Ordföranden
ansåg det ingalunda böra stå istrid med deras pligt och
samvete eller besvurna lagar att i kommissionens öf-
verläggningar såsom ledamöter deltaga; och fastän Hr
Grefven och Ordföranden sökte göra begripligt, att ut-
sedde ledamöterne at Riksstånder skulle mera gegna
provinsen genom att i Kommissionen qvarstanna för
upplysningars meddelande, då de äfven, om de så
för godt funne, vid hvarje serskild omständighet vo-
ro i tillfälle att amföra hvad de anskgo för egen och
provinsens fördel gagnoligast, än att ku träda ur
densamma, då de, på förhand, genom publicerandet
af Kongl. Maj:ts nådiga braf och LandshöfdingeEm-
betets d. 14 sistl. Maj i ämnet utfärdade kungörelse,
samt inhämdigandet af de kallelser, hvarigenom de
2nmodats att i Kommissionen såsom ledamöter del-
taga, om ärendets beskaffenhet och hvad af Kommis-
sionen företagas borde underrättede, ett sådant tör-
troende sig icke efsegt utan stillatigande emottagit,
genom hvilken uraktlåtenhet B deras sida vederbö-
rande auktoritet blifvit hindrad att gå i befattning
med andra lodemöters kallande; förklarade likväl Hr
Majoren Ehrencrona och Hr Kapten Brummer, det
de stå fast vid derzie en gång fattade föresats, att
ledamotskapet i Kommissionen frånträda, enär, om de
der gvarblefvo ech i Kommissionens öfverläggningar
deltogo, det skulle kunna anses såsom ett medgif-
venda af RiksStånden att hafva ingått på och god-
känt det förslag, som af Kommissionen kommer att
upprättas. Med anledning af detta utaf Deputerade
af Ridderskapet och Adeln gjorda andragande, fram-
ställde Hr Grefven och Ordföranden denna fråga:
huruvida vilja kommitterade af RikaStånden, i enlig-
het med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrifter, som blif-
vit kommitterade delgifne, gh i författning med det
anbefallda förslagets upprättande till ordinarie roto-
ring eller icke? Öfver hvilken fråga Br Grefven och
Ordföranden äskade, ett kommitterade af RiksStån-
den ville hvar för sig afgifva yttrande.
På framställda frågan förklarade Deputoerade af Rid-
derskapet och adelm, att de, till svar derå, åberopa
hvad do här ofvan andragit, hvarpå de uppstego ur
Kommissioner och afträdde. Hr Prosten Kidron för
sin del anförde: att han anser Kommissionen icke vara
berättigad att uppgöra något förslag till ordinarie ro-
tering, enär 80 i Regeringsformen stadgar, att den
ena statsmakten, utan dem andras begifvande, icke
äger att ordinarie rotering föreskrifva eller verkställa
låta, hemställande Hr Prosten derjemte, huruvida
han kan i Kommissionen biträda sedan deputerade at
ett Stånd nu mera sig aflägsnat. Öfver sistberörde
Hr Prosten Kidrons hemställan, anmälte Hr Grefven
och Ordföranden, att det må bero på Hr Prostens.
eget godtfinnande att, efter dem förklaring, som af
honom blifvit gjord, i Kommissionon qvarstanna el-
ler icke, helst Hr Grefven och Ordföranden för sin
del icke såg något hinder möta för Hr Prostens qvar-
stinnande såsom ledamot. Hr Kongl. Hofpredikan-
ten, Prosten Gyllenhammar, och feandlsnden Ren-
ström åberopade för deras del hvad Hr Prosten Ki-
dron anfört, med tillägg af Handlanden Renström,
att kan, till följe deraf, anser, det bör han sig ifrån
Kommissionen aflägsna, hvilket ock st honom verk-i
ställdes. Jemte tillkännagifvande, att han likaledes
förenar sig i Ar Prosten Kidrons andragande, titläg-
ger BagareÅåldermannen Faureil, att han jemväl åbe-
ropar Rikets Ständers vid 1829 och 1834 årens Riks-
möten till Kongl, Maj:t i unde dånighet aflåtne skrif-
velser, bvarigenom han anser ej allenast ordinario ro-
teringen, uten äfven extra roteringsjemkningen böra
vila till kommando Ständers ombepröfvando, huru-
vida samma åtgärder böra gå i verkställighet eller
icke, samt att, i hans tanka fortsättningen af den re-
dan begynta roteringen i Halland bör afstanna, intill
desa Rikets Ständers yttrande i detta ämne jemväl
blifvit inhemtadt. — Efter hvilken förklaring Bagare-
Aldermannen Faurell uppsteg från sin plats i Kom-
missionen. I anledning af det andragande Bagere-
Åldermannen Faurell nu gjort, hemställde Hr Gref-
ven och Ordföranden, huruvida Faurell kunde anse
det konseqvent att mu frånträda denna Kommission,
då han i Tinnersjö härads Roteriugs Kommission så-
som ledamot uti öfverläggningarne i enahanda ämnen,
som de här ifrågaställde, deltagit och yttranden af-
gifvit; hvarpå Bagareåldermannen Faurell svarada, att,
sedan ham, genom nu ingifne protester och deraf upp-