Qvibille den 12 Juli 2655.1 J. G. Ehrencronan Och förmsenade nämnde Herrar, som derhos i af skrift företedde och åberopade Åikets Ständors rö rende roteringen inom riket till Kongl. Maj:t vic 1829 åra Riksdag afiåtne underiåniga skrifvelse hvilken lades till akten, sig icke böra, på de af der framställde skäl och då en förfrågan hos Kongl Maj:t öfver dera3 andragande, huruvida den ordinarie roteringen bords vorkställzs, föripnan Kongl Maj:t öfver de deremot nu anförge protester sig nådigst yttrat, helst Kongl. Brefvet den 2 Novembe 1833, tyckes stå i rak motsats med Rikets Ständsrs beslut vid 1829 års Riksdag, blifvit af Hr Grefven och Ordföranden samt stindiga lsedamöterns i kommissionen afslagen, uti denna kommission såsom Jlodamöter biträda, utan anhöllo att derifrån tå sig aflägsna, Ehura Hr Greiven och Ordföranden klart ech tydligt framställde, att kommissionens åtgärd vid detta tillfälle ingalunda ver att beskatta denna provins, utan att endat, i följd af Kongl. Maj:ts nådig2 befallming, grundad på åberopada författningar, upprätta ett förslag till en förändring i rotsringsverket inom Halland, hvad ordinarie roteringen bsträffer, hvars framtida bestånd kommer att bero på Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers derom fraradelvs gemensamt fattande beslut vid ett kommande riksmöte, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga förklarande uti dess aflåtne skrifvelse af den 2 November 1833 närmare gitver vid handen; hvadan Hr Grefven och Ordföranden ansåg det ingalunda böra stå istrid med deras pligt och samvete eller besvurna lagar att i kommissionens öfverläggningar såsom ledamöter deltaga; och fastän Hr Grefven och Ordföranden sökte göra begripligt, att utsedde ledamöterne at Riksstånder skulle mera gegna provinsen genom att i Kommissionen qvarstanna för upplysningars meddelande, då de äfven, om de så för godt funne, vid hvarje serskild omständighet voro i tillfälle att amföra hvad de anskgo för egen och provinsens fördel gagnoligast, än att ku träda ur densamma, då de, på förhand, genom publicerandet af Kongl. Maj:ts nådiga braf och LandshöfdingeEmbetets d. 14 sistl. Maj i ämnet utfärdade kungörelse, samt inhämdigandet af de kallelser, hvarigenom de 2nmodats att i Kommissionen såsom ledamöter deltaga, om ärendets beskaffenhet och hvad af Kommissionen företagas borde underrättede, ett sådant törtroende sig icke efsegt utan stillatigande emottagit, genom hvilken uraktlåtenhet B deras sida vederbörande auktoritet blifvit hindrad att gå i befattning med andra lodemöters kallande; förklarade likväl Hr Majoren Ehrencrona och Hr Kapten Brummer, det de stå fast vid derzie en gång fattade föresats, att ledamotskapet i Kommissionen frånträda, enär, om de der gvarblefvo ech i Kommissionens öfverläggningar deltogo, det skulle kunna anses såsom ett medgifvenda af RiksStånden att hafva ingått på och godkänt det förslag, som af Kommissionen kommer att upprättas. Med anledning af detta utaf Deputerade af Ridderskapet och Adeln gjorda andragande, framställde Hr Grefven och Ordföranden denna fråga: huruvida vilja kommitterade af RikaStånden, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrifter, som blifvit kommitterade delgifne, gh i författning med det anbefallda förslagets upprättande till ordinarie rotoring eller icke? Öfver hvilken fråga Br Grefven och Ordföranden äskade, ett kommitterade af RiksStånden ville hvar för sig afgifva yttrande. På framställda frågan förklarade Deputoerade af Ridderskapet och adelm, att de, till svar derå, åberopa hvad do här ofvan andragit, hvarpå de uppstego ur Kommissioner och afträdde. Hr Prosten Kidron för sin del anförde: att han anser Kommissionen icke vara berättigad att uppgöra något förslag till ordinarie rotering, enär 80 i Regeringsformen stadgar, att den ena statsmakten, utan dem andras begifvande, icke äger att ordinarie rotering föreskrifva eller verkställa låta, hemställande Hr Prosten derjemte, huruvida han kan i Kommissionen biträda sedan deputerade at ett Stånd nu mera sig aflägsnat. Öfver sistberörde Hr Prosten Kidrons hemställan, anmälte Hr Grefven och Ordföranden, att det må bero på Hr Prostens. eget godtfinnande att, efter dem förklaring, som af honom blifvit gjord, i Kommissionon qvarstanna eller icke, helst Hr Grefven och Ordföranden för sin del icke såg något hinder möta för Hr Prostens qvarstinnande såsom ledamot. Hr Kongl. Hofpredikanten, Prosten Gyllenhammar, och feandlsnden Renström åberopade för deras del hvad Hr Prosten Kidron anfört, med tillägg af Handlanden Renström, att kan, till följe deraf, anser, det bör han sig ifrån Kommissionen aflägsna, hvilket ock st honom verk-i ställdes. Jemte tillkännagifvande, att han likaledes förenar sig i Ar Prosten Kidrons andragande, titlägger BagareÅåldermannen Faureil, att han jemväl åberopar Rikets Ständers vid 1829 och 1834 årens Riksmöten till Kongl, Maj:t i unde dånighet aflåtne skrifvelser, bvarigenom han anser ej allenast ordinario roteringen, uten äfven extra roteringsjemkningen böra vila till kommando Ständers ombepröfvando, huruvida samma åtgärder böra gå i verkställighet eller icke, samt att, i hans tanka fortsättningen af den redan begynta roteringen i Halland bör afstanna, intill desa Rikets Ständers yttrande i detta ämne jemväl blifvit inhemtadt. — Efter hvilken förklaring BagareAldermannen Faurell uppsteg från sin plats i Kommissionen. I anledning af det andragande BagereÅldermannen Faurell nu gjort, hemställde Hr Grefven och Ordföranden, huruvida Faurell kunde anse det konseqvent att mu frånträda denna Kommission, då han i Tinnersjö härads Roteriugs Kommission såsom ledamot uti öfverläggningarne i enahanda ämnen, som de här ifrågaställde, deltagit och yttranden afgifvit; hvarpå Bagareåldermannen Faurell svarada, att, sedan ham, genom nu ingifne protester och deraf upp