Derefter begärde Herr Majoren Ehrencrona ordet och anförde: Som Kommissionen har sammanträdt, enligt Konungens befallninghafvandes kallelse den 14 1fsistlidne Maj, för att öfvervara roteringsfördelningen ålinom Halmstads härad, så begäres upplysning: om hl den ena Statsmakten äger rättighet sammankalla alla fyra riksstånden emellan riksdagar, för att, emot 80 f. regeringsformen 1809, lägga en tung beskattning på provinsen. Härpå svarar Herr Grefven och Ordfö21 randen, att han anser hvarkoeu sig sjelt eller Kommis, I sionen böra eller kunna ingå i öfverläggning om berörde framställning,, i den legenskap Herr Grefven och ledermöterne sig här infunnit, utan att Herr Grefven och Ordföranden förmenar, det vara både ri hans och Kommissionens ovilkorliga skyldighet att, )Ji följd a de uppdrag de erhållit och emottagit, I följa de föreskrifter, som i och fär behandlingen af ifrågavarandeämne äro af Kongl. Maj:t klart och tydIligt stadgade. För att närmare utveckla grundarna och skälen till det här otvan af honom och Hr Kapitenen Brumi mer gjorde andragande, bogär Hr Majoren Ehranjerema en plats i protokollet för detta anförande: Då enligt respektiva Landshöfdingesmbetets i Hallands län under den 14 sistlidne Msj till mig nutfärdade embetsskritvelse att såsom ledamet uti , Halmstads härads kommitte mig inställa den 12 nästkommande Juli å Tingstället Quibille, för att med da öfrige ledamöterne öfverlägga uti det genom serskild kungörelse uppgifne ärendet, att, enligt Kongl. Maj:ts nådigg föreskrift och befallning fötl pretsga såväl jemkningsreglering inom den vid 1809 iårs Riksdag af Riksens Ständer ingångna åtagandet Joaf extra roteringen) af all förut oroterad jord, ,som är priviligierad, anskaffandet af knekt och doss beklädnad, då krig inträffar, och dess bibshållande Idervid då en önskad fred iaträffat; äfvensom att i Kongl. Maj:ts nådiga vilja och befallning vore, att, I efter töregången jemkning uti extra roteringen roItarne emoellan, kommitteens ledamöter sejermera ålades att till ordinarie, permanent rotering indela I alla hemman af utsockne frälse natur, efter sammi grunder och principer, i hänseende till hemmanens serzkilda godhet och beskaffenhet, som af kronooch kronoskatte inom Hallands län blifvit, ingått den 146 Januari 1739, har jag mig å utsatt dag och ställe infunnit, och utbeder mig således att, med den vördnadsfullaste underdånigste undergifvenhet för Kongl. Naj:te nådiga befallningar, få framställa minna på samvete och rättskänsla grundade tankar, hvilka äro: att hvad roteringen till extra rotering nyvidkommer, är säkert och påtagligt, att det af behotvet är nödvändigt påkalladt i anseende till hemmainens olika godhet och tillfällen att redan elior pj em framtid af ägarde utägor kunna göra förmånliga nyodlingar så af åker som äng. Doarsmot en at hemmanen tillhörige jorden består af mager och storil åker och äng, allt det öfriga området utgöres paf kala berg, öäfverdrifvet stenbunden mark samt måsar af så dålig beskaffenhet, att do ej kunna od-J las; men hvad som rörer den permanenta eller ständiga roteringen, anser jag mig på följande skäl ej kunga densamma möjligen för mig och kommittennter åtaga, i följo och med anledning af Riksens Ständers undordåniga skrifvelse till eders Kongl. Maj:t af den 26 September 1829, 1iörande tiiliökning i ständiga roteringen. Så väl Halländska som l: Skånska provinsernes utrocknefrä!lse, som säterier och insocknehemman, hafva i flere förflutna sekler ägt de privilegier de ännu innehsfra och blifvit unnder så väl de souveräne Konungars regoringstid asamt vid alla förändringar af regoeringsformer och konstitutioner af Konung och Riksens Ständer stadfästade ochi helgd hållse i nära 200 år, ål Skåns, Halland och Blekinge kommo under Svenska kronan, med undantag af ägarne till den privilegieprade jorden, inom Skåne belägen, hvilka till dan största delen åtogo sig frivilligt ordinarie reteringen 1313. Samma proposition framstilides ett år sodnara här i Halland, hvilken likväl i anseende till nortens svaga beskaffenhet och ägoområdets inskränk-. ta areal så till godhet och beskaftenhet rolatift till Skåns, i fruktan för befaradt ödesmål å hsmmanen, omöjligen tilltrodde sig kunna ingå i ett så tryckande årligt onus, som ofta ensamt utgjorde mera nän ägaren af jorden sjelf kunde påräkna, då den åtkommits emot dryga köpesummor och oftast, efter vid hvarje Riksdag ökade, betydligare kronoskatter. Sedan har frågan hos Rikasens Ständor 1: nter förekommit vid 1823 års Riksmöte, då Ständerne väl medgifvit, att de af Kongl. Maj:t i nåder nanbefallde extra roteringsjomknings-kommittåer jemkningen måtte företaga och utgöras af sådane hemman och lägenheter, hvilka enligt sin natur böra draga en slik tunga, Och ehuru grunden för denna nförberedande åtgärd hemtats från Riksens Ständer den 17 Pecember 1323 till Kongl. Maj:t afåtne unnderdåniga skrifvelse, har likväl deruti blifvit bland annati yttradt, att vid de extra rotsringsjemkvingsförrättningar, om hvilkas anställande Riksens Ständer då i underdånighet anhöllo, borde skiljas och från upptagande i extra roteringen uteslutas alle hemman och lägenheter af kronoskatte och frälse natur, hvilka, enligt författningarne, äro underkastade ständig rotering, hvilket yttrande af Riksens Ständer visserligen och förmodligen oj åsyftat, det Halländska utsocknefrälset, hvilke ej då, icke eller hittills, efter min förmodan, förlorat sina privilegioer, dem de i sin mån lika mod Skåno. och Blekinge för säterier och insockne frälsehemman samt utsockne i uråldrige tider åtnjutit ech ägt, med undantag af Skåne, som frivilligt åtagit sig ständig rotering, troligen i hänseendo till ortens synnerliga större del af landet å den högst inskränkta delen ( (fÖO FN fe ad MM AA 0 LA AA f— ut mm mm LR