Besynnerligt förkållande emeltan Borgenä-
rer och Gäldenärer.
Men har ofta anmärkt, att Domst larne med en
serdeles mildhet omfatta cessionanter, isy neihet så-
dana, som miust gjort sig förtjenta af skonsamhet.
Närvarande species faicti lemma ieke allensst ett be-
vis på denna utmärkta välvilja för personer, som
svikit menniskors förtroende och bedragit dem på
deras egendom, utan äfven å en jemförelsevis lika så
stor stränghet emot borgenären.
Extra Kammarekrifvaren Berg gjorde lör!. år ces-
cion på ungefar 11,00C Rdr, hvartill han, som nästan
enda tillgång uppgat sin andel i hustruns förmögenhet .
Na befanns det likväl, att han med henre in, ått ett
äktenskaps-förord, som blifvit lsg!igen bevsk.dt, och
hvarigenom han afhändt sig all :ndel i hennos för-
mögenhet och all dispositionsrätt deröfver. I stället
för denna uppgifna tillgång, bevakade hustrun sjelf
en summa af nära 70060 Rdr Bko, hvilken mannen
på mindre än ett års tid uttsgit ur boet och iör-
skingrat, hvarigenom hans skuld växte till 18 009
Rdr, under det massens fond reducerades nära iniil
Noll. Emedan Berg hållit sig unden och ej utan mö-
da kunde tillrättaskaffas, begärde en af borgenärer-
ne, att på sin bekostnad iå hållt honcm bevskad i
sitt hus, hvilket äfven skedde.
Efter någon tids törlopp inkom Be:g med tegäran
af underhåll för sig, hustru, barn och piga å 2 Rår
Bko om dagen, hvilket han fordrade at den borge-
när, som låtit bevaka honom och derigenom bindrat
honom att försörja sig sjelt. RådhusRitten nedsatte
väl denna fordran till 36 sk, Bko, mer ålade borge-
nären att betala den, och då Berg några veckor sed-
nare anmälte sin helsa lida af nödvändigheten att
hålla sig inom sitt hus, försatte Rådbushetten ho-
nom rent af på fri fot.
Betraktar men Konkurs-legers stadganden, så fin-
ner men tydligt huru både förnufts- och lasstridig
hela denna procedur är. Nämnde lag föreskrifver
nemligen, att gäldenär är skyldig att hålla sig inom
sitt hus, intill dess första domen i szken ir tallen,
med undantag af de tider, då han å helgedeg bivi-
vistar gudstjensten eller kallas af Rättar per Syss-
lomännen . . .
Först, sedan skriftvexlingen i saken är siutad. kun-
na borgenärerne tillåta honom vistys ute, men hvil-
ket i alla fall beror på domarens pröfning Om rå-
gon borgenär fordrar ytterligare säkerhet, kn hen
på sin bekostnad låta bevaka henom i sitt hus. Nu
tilldrog sig allt detta, innan första skriftvexlingen
var slutad: Långt ifrån att äga rättighet tt vistas
ute, kunda denna rättighet irske ens al dom.ien ho-
nom medgifvas, och den t,orgenär, som lät bevaka
honom, hade således endast gjort hvad han var be-
hörig till; men icke boröf va OR frihet, som
han urdör: denna tid på ir: sets x-Rom
ta, Fix sjuklighot är, 6? ASHver män ;