Vi omnämndåe för någon tid sedan, att någor lindring i Hr Assessoren Cruseostolpes behand lling i hans fängelse på Waxholm hade inträdt i så måtto att han numera åtmiastone kan gå u på vallen uan att hafva en beväpnad post hälaroe. Huru deonva förändsing inträdt, finne man af ett Kuogligt bref till General-adjutanter för armes, hvilket är för mycket märkligt i et par omständigheter, att vi ej skulle meddela de in extenso: Wi hafve i Nåder låtit Oss föredragrs Edei denna dag aflåtne underdåniga skrifvelse, hvaut J foörmälen, att sedan Commendanten å Wexholms fästning, Ö:;verst:n och Riddaren af Wå Svärds-Ocden J. Pancheen erhållit Wår Nådiga Befallaing, att Assessoren Cruseosiolpe, under den tid hau å nämnde fästning komme ait vistas, icke finge emottaga besök eller på annat sätt kommunicera med främmande personer, hade C-mmendauten ansett enda utvägea till uppfyllande sf den honom sålunda gifne föreskiift, vara, att ställa en post vid ingåogen till de rum bemälte Assessor bebodde, med instruc ion till posten, att åtfölja Åssessoren då han begåfve sig ut på fästningen; men att imedlertid och då Assessoren Crusenstolpe gifvit Commexdanten sitt hedersord, att ej afsända eller mottaga något bref eller någon handling, utan att densamma förut blifvit Commendanten comunicerad, har bemälde Commendant, af detta skäl, uti till Eder, såsom General Adjutant för Armeen, aflå:ea Embetsskrifvelse af den 25 i denna månad, hemställt, huruvida ieke denna strängare åtgärd, i och för bevskningen finge, upphöra, samt förenämnde post indragas, hvilken hemställan Commendanten trott sig böra så mycket heldre göra, som han, af den anledning, att Assessoren Crusenstolpe, sedan sin ankomst till fästningea, med undantsg af första dagen, ieke lemnat siit rum, förmodade att Crusenstolpe, i händelse iogen lindring uti dess bevakning beviljades, föresatte sig att icke gå ut, hvilket å ter, enligt Commendantens förmenande, förr eller sednvare, nödvändigt måste ådraga Crusenstolpe en alfvarsam sjukdom, i anledning hvaraf J, som ansett denna fråga icke kunna i Commandovsg afgöras, fuanit Eder böra i underdånighet underställa densamma Wår Nådiga pröfning och afgörande. Detta hafve Wi i Nådigt öfvervägande tagit: Och som, ej mindre uti Instruktionen den 1 October 1803, Kongl Brefvet den 12 Febr. 1808 och Kongl immstruktiovea för Fångstyrelsen den 7 Mars 1825, än äfven serskildt for Commendanter, uti Amå:us Tjenstgörings Reglemente, Audra delen, 1:a Artikeln, 16 S., stadganden äro gifne i afseende på bevakningen af fångar å Kronohäkten och fastningar; Alltså och med hänsigt dertill att lugnet inom hufvudstaden numera biifvit återställde, så att några jerskilta föreskrift:r i förevarande fall icke sy