42an at aigardea, jemte den om dess rattvisa,
hade i allra första rummet bordt tillvinna sig
de yttrandes uppmirksamhet och af dem blifva
besvarad; och i fall provinssfäderoa fått yttra
sig, är det också icke tänkbart, att regeringen
skulle blifvit i saknad af alla väsendiliga upp
lysningar i sak och, så att säga, nödgats i
luften eller osedt afgöra frågan. Ty om dessa
städer, som få emottaga de ifrån Stockholm,
Götheborg, Norrköping och QCariskrona niflyt-
tande judkolonierne, kommit i tillfälle att ut-
låta sig till regeringen, så är det ganska säkert,
att de ej skulle åsidosatt att utveckla verknin-
Igarae både för det hela och dem sjelfva af
deana koloniserivg och spridningen äfvea till
småstäderne och byarne, utaf Judarne med åe-
ras rö:else och industri. . Hade detta skett
eller, rät:are sagdt, bade Hr Skosman medgif-
vit, att det fått ske, så har maa ock mer än!
mycken an!ednivg till den förmodan, at i trots
af H: Skogmarns och Kommerskollogii nitiska
fö-espråk för Judarae och oskiadt Br Skogman:
nställningar och förhållanden, Mill H. E.
grefve Brahe, regeringen, vid betrakiandet af
waflan, skulle hafva tvekat ait bifalla åtgärden.
Utaf den nu enmärkta omstänsighetena i for-
men, hvilken haft ull föji, att på dena offt-
ciel!a vägen sjelfva saken blifvit så otillräckligt
upplyst, ledes författaren naturligen till be-
traktande äfven at denna,
Ibland tidniogarze är dit egeatligen endast
Spegeln, som upptagit deana sistnämada sida
af ämnet, under det de andra mera sysselsatt
sig med formen; men Sp-gelns artikel, också
nästen hel och håilea meddelad af Atorbia-
det, ehuru den, efter förfatiarens öfvertygalse,
lika sann! som djupt uppdragit bufvudsyopuank-
ten för åtgärdens bedömande, bar likväl blott;
i dess högsta allmänhet framställt och ej nog
i detuljerne utrecklat denna syopunkt. För
I Staten fianes icke i ea Hatt abstrakt rätt något
rättesnöre; hvad som stå: i uppenbar strid med
I Statens val och det allmännas nytia, eller, med
andra ord, med alla det gifna samhällets po-
Isitiva iatressea, så väl moraliska som ekono-
miska, är ej för den rätt. Så vida är det ock
riktigt af Spegelu, alt icke hafva skiljt emellan
-lrädt och nyjitigt — emellan ultile och hone-
stum —; ty i sjelfva verket och i väsendet!
Järo de oskijaktigt förenade. Vid tillämpningen
Ju det speciella och 1 deta!jerna är det likväl
;lofia nödigt, för eti äm:es fuilsändiga upplys-!
(ning, att serskildt betrakta det från både rätts-j
Joch ayttighetssynpunkten: och så anser förfat
Itaren äfsea den så kallade emancipationea, el-;
Iller egeniligare Juda:nes tillåtna utflyttnisg och
Ispridaiog i riket, böra behandlas. För att.
till en början ytira oss om det räta i sar:
; ken, så tror författaren, alt denna åtgärd är
lingenling mindre än rättvis. Judame äro!
insläppie i riket geaom ea usdantagslag, och
-jde kunna i följd deraf icke lagligen yrka nå-
Igen aunan ritt här i riket, än aen, som denna
, Exceptionella författning medgifvit dem. I stöd
Jaf blotia billigheten falier det sig också ice
-Jlätt för derma at fordra en större rätt; ty om
Iman går tillbaka till 1779 och 1782 årens för
I handiingar och de förutsättningar, under hyil-
;Jka Juisrne i riket af ständer och regering ia-
I släpptes och fiago lof att i tre städer bosätta
I sig, så erar man, at! dessa förutsättningar blif-
-jvit uaf dem ingenting miadre än uppfylide
Föru!sättningarae voro nemligen, att de genom i
JIsioa kapitaler och ena gagnrande verksamhet i
skulie upparbeta rikeis handel och fabriksindu-;
Istri. Men hvilka handelsgrenar är det, som,
I Judarae allt sedermera egeniligen omfattat? Jo,
Vimporthandeln i lagig och olaglig våg; knappt
-J nämnes någon enda Jule, som varit exportör;
Joch framfor allt importen af utländstt kram,
f samt lyx- och öfverflödsartiklar, hyarmed de i
jde sedoare åren snart sagdt öfversvimmat ri-
Iket; ech att lurendrejeriet på intet vis for dem
varit ett främmande yrke, är åtminsione ell-
;I mäana omdömet. Dea indust:igren, som Ju
darne i öfrigt berömmas att hafva bragt riktig
i flor uti de städer der de fåu etablera sig,!
-Jär procentenet, och att detta omdöme ej måtie
vara allde!es orättvist, vianer Syrka deraf, au i!
, faida de städer, likasom på landsbygden, der de
icke fått etzblera sig, procenteriet är, åtmin-
stone i stort, i det aldranärmesie okändt. Nå