VS MDIOTLESERTERERA Arean SAT Jen HAVAaR Iv2TaR UP
framtiden hindra. Fransyska eskadern utanför
Tunis förstärkes imedlertid, och man tycker
sig hos regeringen märka ett bemödande, att
upplyfta Frankrike till rangen af en betydande
sjömakt, hvilket förtjenar så mycket mer upp-
märksamhet som det sker i en tidpunkt, då
Engelsmännen klaga öfver, att man låter deras
sjöväsende förfalla.
De fasta platserna och citadellerna på Frank-
rikes norra gräns — de skola vara 28 till
antalet — iordningsättas och garnisonerna der-
städes förstärkas, hvilket gjort något uppse-l
ende.
Den Cbhaltaska historien fertfar ännu att!
vara ett allmänt samtalsämne, isyanerhet som
han sjelf skall hafva blifvit flyttad från fängel-
set till en enskild sjukanstalt, hvilket röjde
mycken mildhet å regeringens sida för bedra-
garen. Messager erinrar likväl, att om man
skulle gå tillväga med honom, som med en vanlig
förbrytare af detta slag, så skulle många saker
komma i dagen, hvilka diplomatiska konsde-
rationer fordra, att de böra hållas hereliga.
Spanien.
Eovligt underrättelser från Madrid af den 9
dennes, var konseljen ännu i bekymmer för
Esparteros skuld, hvilken fortfor i sitt beslut
att nedlägga befälet om icke kabinettet förän-
drades, eller åtminstone modificeerades. Han
ansåg det stå under den snikne och ränkfulle
Grefve Torenos inflytelse och beskyllde det för,
att med afsigt hafva låtit armåen i flera måna-
der lida den största brist. Ministrarne hade
varit långt äfver midnatten samlade till rådpläg-
ning, och Grefve Ofalia hade haft konferenser
med drottningen; men man visste icke hvad be-
slut blifvit fattadt.
Från gränsen berättas, att general Jsureguy
i St. Jean de Luz haft en lång rådplägning med
Fransyske generalerne Harispe och Nogues,
samt ännu en annan person som ej nämnes,
dock utan att man kände resultaterna. Man
trodde doek, att Jauregay skulle anföra Muaa-
gorris trupper, cch skulle begagna Esparteros
anfall på Estella, för att bryta in i Spanien. —
I Andalusien fruktade man oroligheter af demo-
kraterne, hvaremot provinsens general-kapten
sökte vidtaga anstalter.
Belgien.
Hertigen af Wellington väntades den 17 Au-
gusti till Lättich från England.
Tyskland.
Under Kejsar Nicolai vistande i Töplitz, hade
han samlat kring sig en stor del af sin diplo-
mati, hvaribland märktes de Ryska ministrarne
vid Preussiska, Österrikiska, Fransyska, Sven-
ska och Sachsiska hofven. Det är troligt att
de långa konferenserne med Metternich, plä-
gade sedan alla dessa diplomater lemna munt-
liga underrättelser om vställningar och förhål-
landen, vid de hof, der hvar och en af dem
är ackrediterad, ej komma att blifva utan be-
tydligt inflytande på den närmaste framtiden.
I Preussen stiga spannmålspriserna betydligt,
sedan det äfven derstädes ihållande regnvädret
gjort stor skada på råg- och hveteskörden.
Bagarne i Berlin skola bafva ingått med en
petition till konungen och begärt förbud emot
utförsel af spannmål, emedan de i ann:t fall
fruktade, att ej kunna förse hufvudstaden med
bröd.
Till Frankfurt hade trovärdiga underrättelser
ankommit från Haag, att Konung Wilhelm, ef-
ter en kurirs ankomst från Töplitz, visade mera
håg till eftergifvenhet i Belgiska frågan än för-
ut, och gifvit sina ministrar i London befall-
ning att låta en del af Hollands anspråk i stats-
skuldsfrågan emot Belgien föe!la.
Tyska förbundsförsamlingen skall hafva för-
klarat sig kompetent att upptaga klagomålen
från Hannover öfver konstitutionens upphäf-
vande.
Kejsar Ferdinand har på resan till Italien an-
kommit till Inspruck och der blifvit af Tyrolska
ständerna med vanliga ceremonier hyllad.
Ryske thronföljaren har passerat Minchen
och begifvit sig till sina föröldrar i Kreuih.
Turkiet.
En del af Turkiska flottan hade i slutet af
Juli kastat ankar vid Mitylene. Alls detache-
rade krigsfartyg hade fått befallning stöta till
flottan. Kapudan Pascha var ännu icke sjelf
ankommen. ach det sades att han fått befall-