Öfra och Nedre Canada utbrustna oroligheter
och upplopp hafva lyckligtvis hastigt blifvit
dämpade, oeh jag hoppas med tillförsigt, att
bestämda och kloka åtgärder skola sätta eder i
stånd att återställa en konstitutionell regerings-
form, till hvars suspenderande för en tid be-
klagliga händelser tvingat eder. — Jag gläder
mig åt de framsteg, som skett i mina kolonial-
besittningar till ett fullkomligt afskaffande af
lärlingssystemet för Negrerne. — Med stor till-
fredsställelse har jag sett den uppmärksamhet,
J egnat åt förbättrande af landets inre institu-
tioner. Jag hyser det hopp, att mildringen af
lagen, rörande gäldenärer, skall visa sig så väl
gynnande för mina undersåtares frihet, som o-
skadlig för handelskrediten, och att den rådan-
de kyrkan, genom inskränkningen i tillåtelsen
för en person att innehafva flera andliga embe-
ten, skall vinna ökad kraft och verksamhet. —
Det har mycket glädt mig att kunna lemna min
sanktion åt billen om athjelpande af nöden hos
de fattige i Irland. Med välbehag öfverlemnar
jag mig åt den tanken, att stadganderne i den-
na lag skola visa sig vara uppgjorda med en
sådan försigiigbet och blifva utförda med en så-
dan klokhet, att de icke blott skola bidraga till
lättande af armodet, utan äfven till upprätthål-
lande af ordningen och uppmuntrande af indu-
strien och arbetets sträfvanden. Äfvenledes
hoppas jag, att den af eder antagna akt, rö-
rande tiondens förvandling i I-land, skall gifva
ökad trygghet åt äganderätten derstädes och be-
fordra det inre lugnet.
Mine Herrar af Underhuset!
Jag kan ieke nog tacka eder för den skysd-
samhet och den frikostighet, hvarmed J dragit
försorg om utgifternas bestridande för min hof-
hållning och upprät:hållande af kronans ära och
värdighet. Jag aflägger hos eder min varmaste
tacksägelse för den tillökning, J beviljat i min
högtälskade moders inkomster. Jag tackar eder
för de beviljade anslagen för statens vanliga ut-
gifter, äfvensom för den beredvillighet, hvarmed
J träffat åtgärder till betäckande af de utomor-
dentliga utgifter, som mina besittningars i Cama-
da ställning gjort nödvändiga.
Mina Lorder och Herrar!
De minga nyttiga åtgärder, åt hvilka J varit
i stånd att egua eder uppmärksamhet under det
att civillistan och Canadas belägenhet togo en
så stor. del deraf i anspråk, är ett tillräckligt
bevis på edert nit för det allmänna bästa. J
kännen såväl de pligter, hvilka åligga eder då J
återvändt till edra hembygder, att det är onö-
digt erinra eder derom. Vid deras uppfyllande
kunnen J med tilltörsigt räkna på min kraftiga
medverkan, och det återstår mig nu blott att
uttrycka mitt fromma hopp, att det måtte täc-
kas den gudomliga Försynen att vaka öfver ost
alla och -tt med framgång kröna våra bemödan-
den för vårt fäderneslands välfärd.
I den session, Underhuset höll samma dag
parlamentet prorogerades, erhöll lord Broughams
bill om indemnitet för lord Durham för hans förfa-
rande i Canada tredje läsningen. Generaladvokaten
miste medgifva att Lord Durhami handlat olag-
ligt deri, att han stadgat, hvad följder det skul-
le hafva för de till Bermudaöarne förviste stats-
förbrytare, om de begåfvo sig derifrån. Lord
Durham kunde icke förordna om någonting,
som hade afseende på Bermudasöarre, emedan
dessa icke stodo under hans jurisdiktion. Dok-
tor Lushington deremot försvarade Lord Durham,
och påstod, att intet skäl vore för handen till
någon irdemnity bill, emedan han ieke hand-
lat lagstridigt. Häri irstämde Lord Ebrington,
och Hr Finch ville till och med inbringa en
motion emot billen; men sjelfve Lord Russell
bad honom afstå derifrån, och ministrarne läto
således med god min Lord Durhams förfaran-
de i Canada stämplas såsom olagligt. Man får
nu se hvad verkan allt detta kommer att hafva
i Canada, och em Lord Durham, efter denna
dekor fi:yr, finner sig vid att stanna qvar på en
post, der ministra:ne ej kunnat hålla honom
ryggen fri och, såsom det tyckes, ganska lamt
tagit hans försvar.
Enligt underrättelser från Tunis hade amiral
Stopford med 3 linieskepp och några andra
krigsfartyg inträffat på dervarande redd, och
förerat sig med de Fransyske amiralerne Gallois
och Lalande. De förenade eskadrerne räkna-
de inelles 17 segel, och de trenne amiralerne
hada oserast efter Stonferds ankamet hållit en
