En Författare i Nr 298af Skånska Corresponden.
en påpekar en tvåfeldig skada, som, enligt hans ten
ka, Nationen lidit af det Crusenstolpeska skriftstäl-
leriet. Den ena åkölle bestå deri att detsamma för-
orsakat, att råer än ett finger blifvit athugget på
tryckfriheten... Den andra deri att det åstadkommit
att Nationen nännu ett qvinqvennium bortföres frår
all sträfvan att komma från ljud till sak, hvilte
skulle ste derigenom att den märkvärdiga processens
reviderande vid nästa riksdag komme att bortt:ga tid
fån athandlandet af bänvinsbrännings- och nykter-
hets-väsendet m, m. Hvad dock den förra skaran
beträffar, så vet hela Nationen sjelf ganska väl att
skulden derför ej kan skjutas på någon annan är
dem, hvilka blifvit tillsatte att hafva vård om tryck-
friheten och hvilka i sinom tid torde hafva att ansva-
ra för flera misshandlingar än denna af den åt deras
omvårdnad anförtrodda klenoden, Hvad den ande:
skadan angår, så tro vi ej att många med Författaren
skola ense det för afvikande från sak tll ljud, om
Nationens ombud vid stundsnde riksdag, såsom min
bör hoppas, anställa en grundlig räfst öfver de un-
der en följd af år mot tryckfriheten utförda attenta-
ter, och isga så, att dylika icke sedermera kunna o-
straffadt förekomma. Ja, vi tre till ech med, att
fyckfrihots-anselägenheten är en långt vigtigare sak-
f ågan än de af författaren uppräknade. Ty låta sig
Riksens Ständer locka ifrån att alivarsamt diifva på
densammas regle-ande till allmän belåtenhet, så är,
i betraktan7e af huru Styrelsen med makten att god-
tyckligt handhafva tryckfiiheten har dörren för sig
öppnad till fr - utöfvande af godtycke i alla andra
hänseender 3ligen att befara, att hva je äkta pa-
tiot i V att lefvi under sådena förhå!lenden
esomo sig en sup. Och börja de starke att
sup ar ej då att vänta af de svage? Hvad ä
id anta af nykterhetsvännernas bemödanden?
sa måste man i så fall motse en oinskränkt
srihet med aptitsglaset i utbyte mot den ädla
uckfriheten med pressen!!!