eller bland Djurgårdens smörblommor gå;
Mera ej, huldt som kuttrande dufvor,
leka i gräset bland markenas djur,
prata persilja, tugga på strufror,
derpå i solen en oskyldig lur!
Mer ej som förr vid Uggleviks källa
eller på nJägaron, — o, saliga lif! —
dansa kadrilj, i händerna smälla,
sprattla i takt efter vefpositiv.
Nej, nu är slut med lekar och löjen ,
stridsluren smattrar och fälttrumman går;
sabel vid länd! till bistrare nöjen
ledet mig kallar, och färdig jag står.
Först blott en kyss, och ännu en annan
på dina läppar, försmäktande, varm!
dertill ett par på snöhvita pannan,
sist äfven en på din svällande barm!
Svara mig flieka! skall icke tiden
snart ur ditt bröst plåna kärleken ut?
skall mig din ömhet följa i striden,
följa i döden bland kulor och krut?
Ve, om, när en nång åter jag vänder,
tryckt jag dig funne irtill en rival!
oh! något tragiskt säkert då händer!
rysligt jag skulle förkorta mitt qval!
Men från din mun, när tveksam jag klagar,
sväfvar en ed emot himmelens sky,
och med en djupblå blick du förjagar
misstron och smälter mitt hjerta som bly.
Manliga ögat tåren vill fukta,
fy dock! hur vekt af en lifgardists själ!
Tyst, en trumpet! Fort, slödder att tukta!
Nu med en slängkyss, min sköna, farväl!,
samt ur de nyssnämnde noterna:
Sid. 8. ,Allmän revolution, hvarje minut
färdig etc.n
Eit bra talande bevis, till de många öfriga,
för tillämnandet af någon ytterst allvarsam gmeu-
te, och för hvilken den nyssnämnda Franska
propagandan, som ställt till så mycket ondt i
veriden, efter allt sken var långt ifrån att vara
främmande, var att qvällen förut, kort före ka-
tastrofen i Ålandsgränd, en blomstermånglerska
varit sedd på flera håll i granskapet utbjuda ur
en fullpaekad korg idel röda neglikor, som man
vet, de Franska republikanernas föreningssym-
bo!; man skall äfven under de sista dagarna be-
märkt en ovantlig mängd fruntimmershattar pryd-
da med dylika blommor ute på promenaderna,
och purpurröda neglikstånd i krukor lära varit
uppställda här och hvar i fönsterna vid de större
gatorna, naturligtvis dels såsom ett slags ,god
vän! förbi! i händelse af en möjligen inträf-
fande allmän plundring, dels som en signal af
en erbjuden fristad för revolutionärerna, i hän-
delse af nederlag och nödtvungen reträtt. Mörk-
röda negliker! . . . Hvilken horreur!
Sid. 9. . . - örsäkra sig om förråden å
Marieberg, etc.n
Förf. har glömt anföra det lika vigtiga steg,
som togs, att lägga bevakning i det Kongl. Myn-
tet. Man föreställe sig, hvilken kalamitet för
hufvudstadens fönstrar, om pöbeln lyckats ge-l
nom en öfverraskning sätta sig i besittning af
detta verks oantliga massa silfver- och kop-:
pr-mynt, om hvilkas förmånlighet till fönster-
inslagning vi redan sett, att visst folk var full-
komligt underkunnigt! Om, såsom det berät-!
tas, tullarna verkligen någon tid hållits stängda,
är en sak, som utg. icke varit nog lycklig attl
få riktig reda på. Deremot känner han med
afgjord visshet den fulikomliga grundlösheten
af ett annat rykte, det skulle man haft för af-
sigt att i hast försänka några fartyg i sundet
em-llan Marieberg och den midt emot liggande
sjötullen, för att hindra genomfarten till RBid-
darholmen för den efter vanan till Löfmarknads-
FN väntade flottiljen af skärgårdsbåtar, med
vilxa det skulle befarats, att de oerhörda för-
råder af hasselpåkar kunde bland löfvet insmu-
glas, hvilka man ville veta af revolutionärerna
vara någorstädes på landet beställda, till an-
fallsvapen i brist af eldgevär.
Sid. 15. . . . mit skicka några kartesch-
skott ete.n
En mot aftonen på alla knutar uppklistrad
mh 2 Ca sar oo oo lå mamAmllarnast on NV