eller bland Djurgårdens smörblommor gå; Mera ej, huldt som kuttrande dufvor, leka i gräset bland markenas djur, prata persilja, tugga på strufror, derpå i solen en oskyldig lur! Mer ej som förr vid Uggleviks källa eller på nJägaron, — o, saliga lif! — dansa kadrilj, i händerna smälla, sprattla i takt efter vefpositiv. Nej, nu är slut med lekar och löjen , stridsluren smattrar och fälttrumman går; sabel vid länd! till bistrare nöjen ledet mig kallar, och färdig jag står. Först blott en kyss, och ännu en annan på dina läppar, försmäktande, varm! dertill ett par på snöhvita pannan, sist äfven en på din svällande barm! Svara mig flieka! skall icke tiden snart ur ditt bröst plåna kärleken ut? skall mig din ömhet följa i striden, följa i döden bland kulor och krut? Ve, om, när en nång åter jag vänder, tryckt jag dig funne irtill en rival! oh! något tragiskt säkert då händer! rysligt jag skulle förkorta mitt qval! Men från din mun, när tveksam jag klagar, sväfvar en ed emot himmelens sky, och med en djupblå blick du förjagar misstron och smälter mitt hjerta som bly. Manliga ögat tåren vill fukta, fy dock! hur vekt af en lifgardists själ! Tyst, en trumpet! Fort, slödder att tukta! Nu med en slängkyss, min sköna, farväl!, samt ur de nyssnämnde noterna: Sid. 8. ,Allmän revolution, hvarje minut färdig etc.n Eit bra talande bevis, till de många öfriga, för tillämnandet af någon ytterst allvarsam gmeute, och för hvilken den nyssnämnda Franska propagandan, som ställt till så mycket ondt i veriden, efter allt sken var långt ifrån att vara främmande, var att qvällen förut, kort före katastrofen i Ålandsgränd, en blomstermånglerska varit sedd på flera håll i granskapet utbjuda ur en fullpaekad korg idel röda neglikor, som man vet, de Franska republikanernas föreningssymbo!; man skall äfven under de sista dagarna bemärkt en ovantlig mängd fruntimmershattar prydda med dylika blommor ute på promenaderna, och purpurröda neglikstånd i krukor lära varit uppställda här och hvar i fönsterna vid de större gatorna, naturligtvis dels såsom ett slags ,god vän! förbi! i händelse af en möjligen inträffande allmän plundring, dels som en signal af en erbjuden fristad för revolutionärerna, i händelse af nederlag och nödtvungen reträtt. Mörkröda negliker! . . . Hvilken horreur! Sid. 9. . . örsäkra sig om förråden å Marieberg, etc.n Förf. har glömt anföra det lika vigtiga steg, som togs, att lägga bevakning i det Kongl. Myntet. Man föreställe sig, hvilken kalamitet för hufvudstadens fönstrar, om pöbeln lyckats ge-l nom en öfverraskning sätta sig i besittning af detta verks oantliga massa silfveroch kop-: pr-mynt, om hvilkas förmånlighet till fönsterinslagning vi redan sett, att visst folk var fullkomligt underkunnigt! Om, såsom det berät-! tas, tullarna verkligen någon tid hållits stängda, är en sak, som utg. icke varit nog lycklig attl få riktig reda på. Deremot känner han med afgjord visshet den fulikomliga grundlösheten af ett annat rykte, det skulle man haft för afsigt att i hast försänka några fartyg i sundet em-llan Marieberg och den midt emot liggande sjötullen, för att hindra genomfarten till RBiddarholmen för den efter vanan till LöfmarknadsFN väntade flottiljen af skärgårdsbåtar, med vilxa det skulle befarats, att de oerhörda förråder af hasselpåkar kunde bland löfvet insmuglas, hvilka man ville veta af revolutionärerna vara någorstädes på landet beställda, till anfallsvapen i brist af eldgevär. Sid. 15. . . . mit skicka några karteschskott ete.n En mot aftonen på alla knutar uppklistrad mh 2 Ca sar oo oo lå mamAmllarnast on NV