öfvergaf under de hundrade dagarna. Man tror, att han blifvit offer för en intrig. Åtminstone äro alla ense om, att Chaltas ieke varit i stånd att på egen hand tillverka depescher. Denne har sedan 1815 stått i den hemliga polisens sold, men inom de lägsta graderna, och uppfördes 1830 af Hr Montalivet på de politiska flyktingarnes lista, hvilka nationen understödde. Han har sedermera flera gånger varit i fingelse för skuld. Vid en busvisitation hos honom har polisen funnit 200 afskrifter af diplomatiska ak ter, hvaraf han likväl meddelt Hr Fabrieius minsta delen. En divisionschef vid utrikes ministeren lärer hafva borttagit papperen och hans mätress kopierat dem åt Cheltas, med hvilken hon stod i hemlig förbindelse. Under hans arrestering har denna qvinna sjelf burit dem till Hr Fabricius, som betalt ända till 1000 Frances för de bästa af dem. De förnämsta af dem utgöras af en korrespondens mellan Franska sändebudet i London, General Sebastiani och Hr Molg. Den förre säger sig hafva talt med Lord Palmerston, som önskade få den Belgiska frågan snart afgjord, för att sedermera uteslutande kunna sysselsätta sig med den Orientaliska. Whig-ministeren säges just icke hafva vunnit i styrka efter kröningen, emedan Tories och i synnerhet hertigens af Wellington moderata uppförande gjort ett fördelaktigt intryck på publiken. Engelska kabinettet önskade imedlertid, att Frankrike måtte förmå konung Leopold till de 24 artiklarnas antagande, och häri instämde äfven de Nordiska makterna, enligt Franska ministerns i Berlin, Herr Bressons, skrifvelse. Ett bref från marskalk Soult berättar, att han af ett samtal med drottning Victoria inhemtat, det hertigen af Nemours gjort ett fördelaktigt intryck, och hertiginnan af Kent skrifver till Ludvig Filip, det hon ej kunde önska sig en bättre svärson, samt att en sådan förening i högsta grad öfverensstämde med båda ländernas intresse m. m. Dessa dokumenter, om hvilka det är omöjligt att bestämma, huruvida de äro äkta eller oäkta, skickades imedlertid genast af Hr Fabricius till de Nordiska makterna, och hela Lomdonska kongressen råkade derigenom i förvirring. General Sebastiani klagade öfver, att han mötte så många oväntade och oförmodade hinder, hvilkas anledning man likväl nu kommit på spåren, sedan Chaltass industri blifvit upptäckt. Mamsell Grouvelle, invecklad i den sista helfvetes-masebins historien, och som setat en lång tid i Clairvesuxs fängelse, hvilket påstås hafva varit högst menligt för hennes helsa, har nu blifvit befriad derifrån och, åtföljd af en läkare, skiekad till södra Frankrike. Spanien. Don GCarlos har nu verkligen kemmit till Ocnzite, der han ärnar tills vidare taga sitt högqvarter. — Espartero har gjort en rörelse, som tyckes röja hans afsigt, att ånyo vända sig emot Estella. — Zurpano har, vid ett utfoll från Vittoria, blifvit öfverraskad af Sopelana och fullkomligt slagen. — Alaix har lemnat Pamplona, och med 16 kanoner anträdt marchen till Estella. Portugal. Ifrån Lissabon hade man, uader den 7 dennes, den ieke ovigtiva nyheten, att den beryktade partigängaren Remechido blifvit tillfångatagen och fusilierad. General Fontoura, chef för operationskorpsen, angrep den 27 Juli vid Villa Gion hars band, scm bestod af 800 man, och dref det på flykten med en förlust af 56 döda och en mängd sårade. Anföraren sjelf blef tillfångatagen af kapten Cabral och förd till Faro, der hans afrättning ägde rum den 2 Augusti. Nyheten derom har väckt mycken glädje i hufvudstaden. Man var här liligt sysselsatt med valen och hvarje parti i rörelse, för att skaffa sig öfvervigten. Dock hade inga oordningar förefallit. — Regeringen var betänkt på utvägar att hindra de starka utflyttningarne till Brasilien. England. Emot all förmodan har Underhuset antagit alla th 1 2 PA på MT