ien åsyftade förändringen Hans herrar kolleger ha imedlertid ändock icke velat rätt inse detta, emedan eljest de säkert instämt i chorus med bonom. Hans motstånd förmådde likväl hindra åtgärden för denna gång, ty Erkebiskopen åter tog sin bill efter ett svar, som röjde mycken förtrytelse. Herr Dr Philpotts är således, som man ser, den egentligå representanten för den A-: glikanska hierarkien, samt tillika den förslagnaste och om:änksammaste af alla biskoparna. Engelska kyrkan börjar imedlertid allt mer och mer begripa, att hon försäkrar sig om ett ofantligt inflytande, om hon kallar till lif sådana anstalter, som fordras af tidens anda. Sålunda kan man knapt begripa, huru det är möjligt, att i ett land, hvarest industri och handel äro de mäktigaste häfstängerna för det mnotionella lifvet, likväl inga handels och näringsskolor finnas i bredd med de talrika lärda skolorna. Anstalte:za på kontinenten ha i sednare tider väekt kyrkan, och såsom hon för någre år sedanl. stiftade Kings-College och nationalföreningen för folkundervisningen, så har äfven nu, underl hennes skydd, ett sälskap bildat sig, som villl. inrästa en handels och näringsskola (Mctro:olitan commercial schvol) i hufvudstaden. Denna skall bli ett mönster för andra, och redan bestående privatskolor af samma slag ha blifvit inbjudna att sluta sig till den nya. Grundelementet skall här, likasom i Kings College och den dermed föremade förberedningsskolan, bli undervisning i kristendomens läror och pligter enligt anglikanska kyrkans grundsatser. I spetsen för företaget stå biskoparne i London och Winchester. Genom sådana bemödanden skall kyrkan icke allenast försäkra sig om sina bekännares tacksamhet, utan äfven för någon tid om bibehållandet af det andliga öfrerväldet, som Dissenters och Whigs eljest hota att fråarycka henne. HURU DYNASTIER BERÖKAS OCH — FALLA! Hertiginnars af Orleans förväntade nedkomst och det vämjeliga smicker, hvarmed autoriteter, bofmän, poeter och lycksökare af alla slag bereda sig att helsa den tillkommande thronarfvingen (ty det faller ingen devouerad in att vänta annat än en prins), ger le Temps anledning till några reflexioner, hvilka väl förtjena att läsas och begrundas, äfven utom Frankrike, och dem vi här nedaoföre reproducera. Alla länders och tiders historia är full af exempel på dyrastier, som rusat sin undergång till mötes, och med dessa varnande exempel för ögonen skulle man väl knappast vänta sig att vidare se fu:star gå tillväga som om ett stycke pergament, med derpå prentad ärfilighet, vore tillräckligt att trygga besittningen af en thron för everleliga tider. De statshvälfningar vi upplefvat, hefva visat hela dåraktigheten af ett sådant hopp, och fördrifna dyaastier begråta ännu i dag sina chefers misstag och brott. Det blod som Carl X, på inrådan af afskyvärda ministrar, lät gjuta på Paris gator, löste banden emellan honom och Fransyska folket, och denna Försynen: hem lighetsfulla dom, som straffar fäderres missgerningar inpå barnen, dref i landsflykt äfven det barn, på hvars hufvud ännu ingen skuld hvrilade. Aldrig såg man tydligare än vid denra stora hvälfoing sanningen af Napoleons be kiota ytirande, att en thron blott är en stol md sommet på,, hvilken endast står fast och säker så länge den, som sitter derpå, äger folkets kerlek! — Men vi återkomma till le Temps artiiel, hvilken är af följande lydelse: Måbända skola om ett par dagar invalidhotelets kanoner, opartiska såsom Monitören, förkunos födelsen af en arfviage till Juli-throven, med samma ljud hvarmed de kurgjorde heriigros af Bordeaux och konunvgens af Bom födelse. Inspirerade tal skola sed.n följa och iek. underlåta att förutsäga en sen men lysande regering. för den vye prinsen. Men skail le va våra barnabarn ett nytt gyllene tidehvarf; min skali synaerhet önska konungen lycka till detsiösande sätt, hvarpå Försysen beflitat sis om alt trygga varakligheten af hans stam Man bör övska att alla förutsägelserna i dessa ta! måtte gå i fulibordan; men just för en sådan fu!lbordans skull måste man aldrig glömma, att de si-dgande i grundlagarne, som:göra konungamakten ärftlig och handla om th: onarfvingar., icke äo