att man redan af hans skriftliga uppsatser kun-
de se, att han ej dugde till chef i ett vigtigt
administrerande verk, emedana det alitid blir,
em icke en skam, åtmiostone ingen heder, att
till chef för ett civilt embetsverk hafva en per-
Ison, som ej kan skiifva sitt modersmål elier på
pepperet koncipera en fullt redig tanka; att han
licke straxt entledigades från alla negeatligan för-
Itröezden, utan först sedan allmänheten temli-:
gen häftigt allarmerat sig öfver hans tilltag, samt
jatt det icke var kändt, om han i alla de ebar-
i ger, hvarifrån han afträdde, begått något embets -
fel, hvaremot det väl kuade sättas i fråga, om:
hans tilltag och hans påföljande uppförande un-
der rättegången var sådant, att han kunde bi-
behållas vid någon charge, samt slutligen, att
det när som helst liter säga sig i Statstidnin-
gen, att regeringen sjelf nog gjort hvad Justitie
Ombudsmannen måste uppmanas att göra, men
att detta nästan icke alls låter sig siga om
herrarne i sjöförvaltningen, som till en sn
absolverades med en szrapa. — Men vi hafva
en vigtigare anmärkning att hemställa till Stats-
tidvingens begrundande: När chefs platsen i
Sjöförvaltningen skulle beättas, så hade rege-
ringen ett välja på, utom måcnga andra, Br Cron-
stedt, som utmärkt sig blott såsom rask sjö-
officer och bekaut för förmkgan att bakvändt
l uppställa sina tankar — ty nog måtie väl re-
geringen hafva tagit notis om. denna vigtika sak
— samt en annan person, äldre ull meriterna
och distinguerad såsom teoretisk och icke min-:
dre prsktisk kännare af sjöväsendet, ej bloit af
sjömanövern, för öfrigt god ekonom och ansedd:
medborgare med rangerade affärer, samt mer
än villig att mottaga aen ifrågavarande för hans;
verkningsförmåga väl passande ehefsplatsen. Då
föredrogs sjösoldaten, alldeles i andaa af det
system, som gör ryttmästare till statsråd, och
allmänheten fann Grefve C:s befordran så o-
motiverad, att den sökte grunden i Grefvens
fördelaktiga slägt-relationer: månne den heder,
herr grefven gjorde regeriogen 1837, är utan
samband med den heder, regeringen gjorde sig
isjelf 1824? — Vidare: grefve C. korrigerar
Konungens fastställda reglemente, men kastar
ull allas förvåning, skulden för protokolls-:
för—ändriagen på en notsrie, och regeringen
behåller honom vid den betydliga ehargen af
I kontre-amiral; ofrälsemannen Saudatrösa har icke.
bufvit tilltalad för något slags tilltag, och kan,
j åtminstone hvad förmågan att klart och rent
uttrycka sig angår, tjena till korrektor åt både
IC. och några andra f. d. förmän, och Stor-
amiralens adjutant ec) Sjöförvaltningen kunna
icke bibehålla honom vid en Kanslist-tjenst!
Hvem kan förutse, om iecke detta med tiden
kan, såsom grund elier följd, komma att räk-
nas bland karakteristiska bidrag?
I afseende på slepniogen af kanonsluparne
förnekar St.tst. ej tidningarnes berättelse der-
lom, men anmärker blott: Staten förlorade ej
Ipå den vidtagaa åtgärden; den erhöll tvärtom
11 zya kanouslupar i stället för 11, som ej vo-
ro och ej; kunnat göras biukbaran. Detta lik-
jnar uaderverket med fogeln Fenix veh re-
i kommenderas hos våra skeppsrederier, som ef-
ter berättelse ha måoga fartyg ett slopa, — de
förlora ieke derpå; de erhålla tvärtom nya i
stället för de slopferdiga, — huruvida undret
lyckas med något annet tul än det celebra 11,
ställa vi derhän.
Angående tullbalansen, säger Statst. att om
det enligt tultverkets instruktion tillhörde ge-
neral tulldirektörea att leda undersökningen,
så borde han ju ej lemna sia plats. Härvid
anmärkes blott, att det icke, enligt tuliverkets ;n-
Istruktioo, uttryckligen tillhörde chefen att leda
Tl undersökningen — att chefer i alla fall kuvna bhf-
va juridiskt eller moraliskt jäfviga, är måhända en
lölverflödig anmärkning.
I intet fallb säger Statst., röjer sig likväl
Afconbladsförfattarens ecsidighet och föresats att
ej låia styrelsen vederfaras rästvisa, så mycket
Isom i frågan om hennes medverkan till upp-
Ifostringsverkets och den högre bildvingens beftor-
draon. Derpå berättar Statst. att H. M. Konungea
uodar sin resa lemuat af egna medel betydliga
bidrag till skolor och stipendier, att genom hins
frikostighet en vexelundervisningsskola i Maiie-
sted och en i Skånilla församling blifvit öpp-
nade ), samt att 1,503 R:dr atvordnades vil
I den nya observatorn vid Stockholms observa-
ARA