MB OO ET
vid de obetydligaste uppträden på gatorna, t.
ex. om en kusk der kör fort, eller om en häst
fones der stående cbanden? Och nu, då Sta-
tens egoa hästar sporrats att nedtrampa Statens j
borgare, som skatta till deras foder, då deras,
ryttare, som man bordt lära att tygla dem, så
att de ej rusa på värnlösa fotgångare, tvertom
mot dessa rikta sina sablar, då ordningen krän-j
kes af sjelfva dess vårdare, nu är polisen blind;
och okunnig om hvad som förefaller på Stock-
holms gator och antar i bast den menlösa skep-
naden af en vanlig domstol, hvilken ej kan!
göra annat, än uppkalla namngifna parter och!
döma dem emellan. Polisen har således med
ens glömt sin egen bestämmelse: den att skaffa;
reda på ordniogens störare, för att antaga en;
Tol, som henne icke tillkommer. Med samma.
skäl skulle hon, ifall vi angifvit, att något hos
oss blifvit stulet, hafva kunnat svara: som.
ni icke känner tjufvens namn, yrke och hem-,;
vist, så hänvisa vi er att, å ort och ställe som j;
vederbör, eder talan efter befogenhet utföra.
Vi veta alldeles intet skäl, som hädanefter bör;
afhålla polisen från att afgifva ett sådant utlås
tande öfver hvad anmälan som helst, man gör
hos henne. En tjuf är oändligt svårare att till-.
rättaskaffa, emedan han icke tillhör någon be-
stämd korps, icke bär någon allmän mundering
och icke står under något allmänt kändt befäl.
Hur är det oss möjligt att känna de soldaters
namn och vummer, af hvilkas hästar vi öfver-
redos, och under hvilkas sablar vi stupade?
Ifall vi baft tid och sans att fråga derefter, är
det väl troligt, att de varit beskedlige nog att
derom upplysa oss? Är det ej sannolikare, att
ett håmrkratt och ett ny:t ssbelhugg blifvit sva-
ret? Man torde ej billigtvis kuuna begära, att
vi skulle blottställt oss för någotdera.
Kanhända skall man invända, att vi bordt
adressera oss till Hästgardets hefäl. Vi skulle
således hafva vändt oss till de män, som kom-
menderade eller som utsändt parullerna att ri-
da spärr emot deras landsmän, som avutingen
arbefallt de begångna våldsgerningarna eller så-
go dem begås under sina egra ögon. Om de
skett emot deras vilja, om deras order öfver-
skridits, så kunna de ej vara obekanta med hvad
scm skett; tusentals vittnen hafva kunnat för
dem beräita förloppet och tusentals röster haf-
va höjt sig deremot. Deras första pligt had:
då varit att anställa en undersökning om hvad
som tilldragit sig, att strängt beifra orderbrot-
ten och att vältra ifrån sig en skuld, hvarmed
de måste känna sig belastade, intill dess de
gjort allt, för att rentvå sig derifråv. Är det
då tänkbart, att detta befäl skulle vidtagit åt-
gärder, hvilkas resultat kunnst blifva deras egen
ansvsrighet, el!er att de skulle gjort på vår be-
gäran, hvad de ej redan gjort på pligtkänslans
ännu mäktigare uppmaning?
nm
Då vi sålunda hvarken hos de civila eller mi-
litära myrdigheterna funnit ett välvilligt öra,
räina vi åtminstone med visshet på att finna
det hos Herr Justitie Ombudsmannen och tro
oss hafva gjort nog, då vi sätta Herr Justitie
O.ubudsmann:n i kännedom om händelsen.
Hvad som vidare återstår att göra, vet Herr Ju-
stitie Ombudsmarnen utan tvifvel tillräckligt!
och behifver i det fallet ej vår anvisning. Det
enda, vi taga oss friheten anmärka, är, att vi ej
vid detta tillfälle befunno oss på gatan såsom
sysslolöse åskådare, utan att viaf en laglig auk-
toritet voro kailade till en sammankomst hos
vår Ålderman, som vi ej kunde undgå bivista,
och hvarifrån vi då skulle återvända hvar och
en till sitt. Vi beböfva ej försvara hvarje med-
borgares rätt att fredligt vandra på bufvudsta-
dens gator, hvad tid på dygnet som helst; men
em redan denna ritt är obestridlig, måste ännu
mera den äga anspråk på gatufredens helgd,
som af en skyldighets bud befinner sig på ga-
tan, och som det ej kan falla in att tänka, det
man skulle der kunaa behöfva vara försedd med
vapen, för att få gå trygg och oantastad. Får
likväl våldet ske ostraffadt, lärer intet annat
medel gifvas till dess styrande. Vi göra oss
slikväl förvissade, att detta ej skall bli bändel-
sen, att fredsförstörarne, genom Herr Justitie
Ombudsmannens verksamma försorg, skola bå-
de upptäckas och bestraffas, och när denna
upptäckt skett, torde äfven vi komma i tillfälle
att få göra våra ersättningsanspråk gällande,
Lo mm ss I ee FF LAMA ava JF: 1. FA
ro