partiet yttrar sica åsigter är, bland annat, föl-jd: ande bref frår en kyrkoherde i Meusezeparteio: meatet till mären i kommunen: Jag underrät-!d tar er härmedeist, herr mär, att jag, till följe ld af eu skrifvelse från berr biskopen i Verdun,l!d skall hålla ea gudiljenst, att anropa gen gu-ld domliga nåden om förlåtelse för de Parisare Ia och andre, som stupst under Julidagarna, utan att få tid att ångra hvad de gjorin Franska eskadern vid Smyrna har begfvitis sig till Tunis, der Amiral Gallois kommer att!l ersätta Amir:il Lalaade, hvilken skall agå tilll ( Mexico. e Ssantien. a I Gamla GCastilicn är stöliningen ganska bedröflig. Perdix genomtågar ostraffadt provinser-ip na Segovia och Avila, och förhärja dem med eld och svärd. Trupper äro utsände mot ho -lr nom. I Schweitz. c Frensyske ambassadören, hertigen af Monte-!s beuv, har i en not, daterad d. 1 dennes, hoslt federal-regeringen begärt, att prins Ludvig Na-!s poleon måt:e förvisas från Schweitziska områ-1 det. Skälen till denna begäran uppgifvas vara, i att prinsen, dels gezom de skrifier han låtit utsprida i Frankrike cch Tyskland, dels genom de intriger, för hvilka A:enenberg är medel-1 punkten, tillräckligen visat, att hans återkomst ; till Europa icke bloit skedde för att uppfyllal: en sons pligter emat cn döende moder, uian: fastmera för att återupptaga och pruklamera del1 vansinniga anspråk, genom hvilka han redan enjs gång förut sökt störa Frankrikes lugo. Konnng. Luä.ig Filip väntade sig således af Schweitz,!s sisom god granne och bundsförvundt, att det! icke längre skulle tillåta Ludvig Napoleon att!, vistas inom sina landamären. Nu förekommer härvid den omständigheten, ! att prins Ludvig seden längre tid är naturaliserad medborgare i kanton Thurgau, och således icke mera en främling, som står under deni för sådane gällande polis-lagstiftningen. Prin-. sea tyckes dessutom, att sluta of flere omstän-! digheter, vara mycket populär i landet; så at! det torde möta sina stora svårigheter för Hr Mont:ebelio och Ludvig Filip ati drifva honom derifrån. Hvad Frankrike deremot med skäl kan fordra, är att inga siämplingar emot dess lugn få företagas af någon person inom Schweit-. giska området, och att ederal-styrelsen i detta afseende lemnar Fransyska regeringen någon garanti. Belgien. En deputation från Luxemburg bar den 6 dennes ankommit till Biässel, för att med der varande patrioter öfrerlägga om bästa medlen att bibehålla Belgiska gebitets integeitet. Ena mängd af Brässels invånare hade begifvit sig till Lacken-porten, för catt emottaga deputationen. Tal hölls der, hvari försäkrades om Belgiens deltagande för folket i Luxemburg. Efter talets slut, åtföljdes deputationen af folkmassan til hotelet, der de deputerade skulle taga qvarter. Man hörde upprepade top af: Lefve Luxemburgarae, ned med de 24 artiklarne! Om aftonen afsjöngs la Brabancomne utanför hotelet. Hela garnisonen hölls under vapen både denna afton och följande dagen, och ett lancier-regemente, som var stadt på marche genom Brissel, fick befallning att stanna qvar. De deputerade sökte dock att, i allt hvad på dem berodde, undvika att gif.a arledning till jäsning i sinnena; de hade således afslogit en. bjudaing af patriotiska kommiteen till en bankett, och en dylik af ett annat sällskap. Mexico. De sednaste underrättelserne från Vera Cruz äro af den 17 Juni. Fransyske ministern Baron Deffaudis hade, ombo:d på ett krigsskepp, hemseglat till Frankrike. Tillredelser hade af blockad-eskadern blifvit gjorda för ett anfall på s:aden, och jäsningen hos invånarne hade i följd deraf stigit till den höjd, att autoriteterne rådt Ge i Vera Cruz bosatte Fransmän att sörja för sin säkerhet. Men efter ett d. 8 Juni hållet knagsråd hade detta anfall tills vidare blifvit installdt. För öfrigt verkställdes blockaden med mycken stränghet; i Vera Couz hade rörelsen ais.annat och efterfrågan af utländska produkter var stark. Chefen för blockad-eskadern hade gjori några nya anordningar i afseende på verkställigheten af blockaden. De fartyg, som ville inga till Vera Cruz, hade förut bhfvit varnade