partiet yttrar sica åsigter är, bland annat, föl-jd:
ande bref frår en kyrkoherde i Meusezeparte- io:
meatet till mären i kommunen: Jag underrät-!d
tar er härmedeist, herr mär, att jag, till följe ld
af eu skrifvelse från berr biskopen i Verdun,l!d
skall hålla ea gudiljenst, att anropa gen gu-ld
domliga nåden om förlåtelse för de Parisare Ia
och andre, som stupst under Julidagarna, utan
att få tid att ångra hvad de gjorin
Franska eskadern vid Smyrna har begfvitis
sig till Tunis, der Amiral Gallois kommer att!l
ersätta Amir:il Lalaade, hvilken skall agå tilll (
Mexico. e
Ssantien. a
I Gamla GCastilicn är stöliningen ganska be-
dröflig. Perdix genomtågar ostraffadt provinser-ip
na Segovia och Avila, och förhärja dem med
eld och svärd. Trupper äro utsände mot ho -lr
nom. I
Schweitz. c
Frensyske ambassadören, hertigen af Monte-!s
beuv, har i en not, daterad d. 1 dennes, hoslt
federal-regeringen begärt, att prins Ludvig Na-!s
poleon måt:e förvisas från Schweitziska områ-1
det. Skälen till denna begäran uppgifvas vara, i
att prinsen, dels gezom de skrifier han låtit
utsprida i Frankrike cch Tyskland, dels genom
de intriger, för hvilka A:enenberg är medel-1
punkten, tillräckligen visat, att hans återkomst ;
till Europa icke bloit skedde för att uppfyllal:
en sons pligter emat cn döende moder, uian:
fastmera för att återupptaga och pruklamera del1
vansinniga anspråk, genom hvilka han redan enjs
gång förut sökt störa Frankrikes lugo. Konnng.
Luä.ig Filip väntade sig således af Schweitz,!s
sisom god granne och bundsförvundt, att det!
icke längre skulle tillåta Ludvig Napoleon att!,
vistas inom sina landamären.
Nu förekommer härvid den omständigheten, !
att prins Ludvig seden längre tid är naturali-
serad medborgare i kanton Thurgau, och såle-
des icke mera en främling, som står under deni
för sådane gällande polis-lagstiftningen. Prin-.
sea tyckes dessutom, att sluta of flere omstän-!
digheter, vara mycket populär i landet; så at!
det torde möta sina stora svårigheter för Hr
Mont:ebelio och Ludvig Filip ati drifva honom
derifrån. Hvad Frankrike deremot med skäl
kan fordra, är att inga siämplingar emot dess
lugn få företagas af någon person inom Schweit-.
giska området, och att ederal-styrelsen i detta
afseende lemnar Fransyska regeringen någon ga-
ranti.
Belgien.
En deputation från Luxemburg bar den 6
dennes ankommit till Biässel, för att med der
varande patrioter öfrerlägga om bästa medlen
att bibehålla Belgiska gebitets integeitet. Ena
mängd af Brässels invånare hade begifvit sig till
Lacken-porten, för catt emottaga deputationen.
Tal hölls der, hvari försäkrades om Belgiens
deltagande för folket i Luxemburg. Efter talets
slut, åtföljdes deputationen af folkmassan til
hotelet, der de deputerade skulle taga qvarter.
Man hörde upprepade top af: Lefve Luxem-
burgarae, ned med de 24 artiklarne! Om
aftonen afsjöngs la Brabancomne utanför ho-
telet. Hela garnisonen hölls under vapen både
denna afton och följande dagen, och ett lan-
cier-regemente, som var stadt på marche ge-
nom Brissel, fick befallning att stanna qvar.
De deputerade sökte dock att, i allt hvad på
dem berodde, undvika att gif.a arledning till
jäsning i sinnena; de hade således afslogit en.
bjudaing af patriotiska kommiteen till en ban-
kett, och en dylik af ett annat sällskap.
Mexico.
De sednaste underrättelserne från Vera Cruz
äro af den 17 Juni. Fransyske ministern Ba-
ron Deffaudis hade, ombo:d på ett krigsskepp,
hemseglat till Frankrike. Tillredelser hade af
blockad-eskadern blifvit gjorda för ett anfall på
s:aden, och jäsningen hos invånarne hade i följd
deraf stigit till den höjd, att autoriteterne rådt
Ge i Vera Cruz bosatte Fransmän att sörja för
sin säkerhet. Men efter ett d. 8 Juni hållet
knagsråd hade detta anfall tills vidare blifvit
installdt. För öfrigt verkställdes blockaden med
mycken stränghet; i Vera Couz hade rörelsen
ais.annat och efterfrågan af utländska produkter
var stark. Chefen för blockad-eskadern hade
gjori några nya anordningar i afseende på verk-
ställigheten af blockaden. De fartyg, som ville
inga till Vera Cruz, hade förut bhfvit varnade