MM -I 1 BOKHANDELS-BULLETIN. ; — Vi kunna icke underlåta att med ett par lord omnämna utgifvandet af andra häftet uta Nilssons nyaste arbete: nSkandinaviska INordens Ur-Ifnvånare hvars första blad redan väckte bland både lärde och dilettanter så I mycket uppseeade, genem de nya vyer de innehöllo öfver en bland vår historias dunklaste liksom intressantaste frågor. Författaren bar för sitt verk valt den ovanliga formen att låta de serskilda kapitel, hvari arbetet sönderfaller, löpa fortgående parallelt med hvarandra, i stället för att afsluta det ena, innan ett nytt börjar; man har sålunda ännu icke hvarken i fråga om det ena eller andra vunnit någon fullständig och genomförd bevisning, men premisserna innebära redan så mycket kuriöst och väsendtligt, att de ovilkorligt fängsla hvar och en, för hvilken den äldsta historiens gåtor äga något intresse, och hvarje upptäckt i denna terra incognita någon betydelse. Vi emotse arbetets fortsättning med stegrad nygirighet. — En anonym har uppträdt med en öfversättning utaf första sången af Byrons stora dikt Don Juan. Företaget är ingenting mindre än lätt. Också röter man visserligen här och der oegentligheter och hårdheter i språket och versen; men öfversättaren synes oss i allmänhet med fyndighet och lycka hafva redt sig ur klammeriet att återgifva den alltid koncisa och, genom de hänsyftningar till höger och venster, som i denna dikt förekomma, här synnerligt svårfattliga och af finesser fullspäckade Brittiska skalden. Valet af Don Juan bland Byrons många poemer synes oss icke serdelezs lämpligt. Det är en dikt i gigantisk skala, rik på skönheter af yppersta slag, men som innehåller allt för mycket för en utlänning mer eiler mindre främmande och för Byrons landsmän och tid egendomligt, för att bos oss bli populärt och för en större publik rätt begripligt. Och den mindre publiken, det vill säga den egentligt litterära verlden, läser väl framdeles som hittills sin Byron helst på originalspråket. — En sig så kallande Johannes, har utgif-vit ett litet häfte af ,Försök i bunden och obunden stil.v Vi hafva icke i de olika styckena kunnat finna just någon utmärkt poetisk genius, men vi vilje icke neka författaren en förmåga att nätt och ledigt uttrycka sig äfven i rim, med ett ord denna på sit sätt rätt agreabla talang, att ivom familjen och det skåda lifvet göra sig behaglig med en tillfällighetsvers, ett motto på en julklapp, en gratulation jemte en namnsdagbuketit. De tvenne profbitar, som utgöra häftets afdelning för den obundoa stilen, smaka något litet af den Lafontaineska rredikotonen, en ton, som lider af det felet att längesedan och, vi hoppas det, för ovärdliga I tider vara ur tonn. i — Droppar mot Optimism , Rabulism och Despotismn är namnet på en liten i dessa dagar utkommen brochyr, en af de många, hvartill den sista tidens tilldragelser gifvit anledning. Den är onckligen en af de bättre; den andas på sina ställen mycken verklig qvick-! het, ehuru denna qvickhet stundom faller in 1! det nästan något för grofkorniga. Det ena afj de tre poemer, hvaraf häftet utgöres, har redan tillförene till en del varit tryckt i första afdelningen af dem så kallade tryekfrihetsharpann, och torde sålunda vara väl kändt.