siuutlionen och styrelsen ; ait det ma komma på annan fot, är den gamla Engelska. Om ett Europeiskt land hade öfvergått från ett demoikratiskt till ett aristokratiskt eller autokratiskt styrelsesätt, så skulle kanske Minerva fiona det besynnerligt, att man i ssmma anda om-modelerade skolorna, afskaff.de de gamla, i demokratisk tendens författade läroböckerna o. 8. v.? Vi tro doek knappast, att hon komme stt klåndra denna omtanka; och vi inse således ej heller, hvad oväntadt eller oriktigt hon kan finna i ett alldeles enahanda förfarande i den demokratiska republiken i Norra Amerika. Låtom oss något närmare granska de om så myeket ikryt, förblindelse och arrogans, vittnande utdrag, som Minervas korrespondet anför ur the United Stetes Magazine and democratic Rewisw. Vi citera ordagrannt så mycket, som i: Minerva finnes citeradt. Det demokratiska . partiet uti Förenta Staaierna är inför samtid oeh efterverld ansvarigt, såsom försvarare, fö:fsktare och exempelgifvande förkunnare af de rena politiska trosläror, med hvilka folkets sak är i hvarje tide-! hvarf och i hvarje land identificerad. Detta: parti saknade hitills utvägar att koncentrera. iina anhängares spirituella verksamhet; och der före har det osk:å ända hittills icke varit representeradt i litteraturan oeh den lärda verl-: den, under det för dess motståndares åsigte: oeh politik varit stridt med alla krafter och med aila talemtens och lärdomens konsie;,. Detta läses i pospekten till den i fråga varande tidskriften; och om det är sannt, hvilket korrespondenten icke bestrider — om det är sannt, sisom i månget annat land, att tänkesätten och ! lärdomen vid de högre, offeniliga undervisningsverken icke äro öfverensståmmande med stats-! författningen — om det är sannt, att de fleste från dessr verk utgående lärde missförstå och motarbeta grundlagarnes syftning med -hela sin! apparatus doctrice och dialektiska konst — då är det sannerligen tid, att de, som mena ärligt med statsförfattoingen, förena sina bemödanden! att motarbeta denna skadliga riktning. Och annat är det ju icke, som de anförda orden. utiryeka. Eller stöter man sig på de umerikanska demokraternas öfvertygelse, att de böra, förfäkta och förkunna folkets sak? Då måste. man också stöta sig på alla de bemödanden, som visa sig annorstädes (t. ex. i Minerva), att! försvara och förkunna royalismens och arisiokratismen3 sak. Skulle demokraterne ensamme vara baröfvade en rättighet, hvarpå hvarje an-j nan politisk sekt gör anspråk? Är man icke! nog obillig att vägra denna rätiighet, så förstå vi ieke, hvad man kan hafva att invända mot följande ytterligare satser i den zsnförda tidskriften: Hvaraf kommer det, att nitton tjugondedelar naf alla ynglingar, som besökt gymnasierna, böra till det antidemokratiska partiet? — Emedan vår litteratur och vårt siudiesystem äro helt odemokratiska och i det hela änzu inrätstade på engelsk fot. Vårt sione är ännu slafnviskt tillgifvet Englands äldre och nyare litteratur. Men vår framtid ligger i en helt annan riktning. Demokratien måste vara privci pen, den lifgifvande ardsn uti en blifvande amerikansk national-litteratur. Ett vidsträckt fält är öppnadt för vår verksamhet; låtom oss nder plantera vårt baner, och folken skolz församla sig, för att höra den nya sanningen för kunnas. Den gamla verldens folk fästa sina blickar på oss; Amerikas röst borde ultöfva nen mägtig och välgörande inflytelse på Eunropa; msn dem förnimmes der alideles icke Man tager ingen kännedom om amerikanska nskrifter, man öfversätter dem icke, emedan de merändels innehålla en förtunnad och fördröjd sednare upplaga af engelska idger. Vi måsie gripa saken allvarsemmare an. All historia måste omskrifvas ; hela de moraliska och poli ntiska vetenskapernas gebiet måste å nyo upp lysas och genomforskas vid skenet af demokratiska gruudsatser; ja, alla frågor, som angå det menskliga tänkandet och varandet, måste pyo upptagas och if:ån denna synpuekt än:u en ging undersökas.n Hvad Minerva-korrespondenten med elit för-tligt foysände understryker om inflytelsen Europa, äger mera verklighet och djupare TT a sn Rastoeme fe far 0 tr LL AR