hurst, att han ännu hade ett par amendemen-
ter att framställa, hvarpå Lord Melbourne sam-
tyckte, att billen finge uppskjutas till Husets nä-
sta sammankomst i påföljande veckan.
Samma afton hölls den sista konferensen e-
mellan de båda parlaments-husen, rörande bil-
len om fattig-lagar för Irlaad. Äfven denna bill
hade fått sig en mängd amendementer i Öfver-
huset, af hvilka Underhuset antagit en del, men
förkastat resten. Lorderne frångingo då dessa j
amendementer, med undantag af ett enda, hvil-!,
ket återkom till Underhuset. Lord Russell bad,
att Huset måtte antaga detsamma, och ammärk-j,
ie, att man framdeles kunde athjelpa det Ber
nom en ny lag, ifall det visade sig vara skad-
ligt. OConnell gjorde väl några satiriska an-!
märkningar öfver denna sällsamma argumente--
ring för antagande af ett amendement, men sat-
te sig dock icke emot detsamma; hvarpå det;
bifölls af Uaderhuset, och billen således defini-
tift blef antagen.
Oppositionsbladen göra bittra anmärkningar;
öfver ministrarnes koncessioner åt Tories i Ir-
ländska tiondefrågan. Sedan folkets represen-
tanter i trenne år med framgång stridt emot Ir!
ländska kyrkans missbruk, har slutliga resultatet -
blifvit, att folket måst betala till henne 1 uil-
hon L. Detta är den nya appropriations-klau-
sulen; ieke anslag af kyrkans öfverflödiga in-:
komst till törbättrande af folkuppfostran, utan:
anslag af 1 million af folkets nödvändiga me-
del, till belöning för det Irländarne satt sig e--
mot tiondens betalning. Den skola, för hvil-
ken man betalt dessa penningars — säger Exa-
miner — n,den skola, i hvilken man skiekar
Irländska folket, i brist af någon bättre, är upp-
rorets skola. Der lära OConnell och kapten
Roche den enkla konsten att knäppa till fic-:
korna. Kronan har sina stora arsenaler, To-!
wern är fullproppad med svärd och bajonetter
och Woolwich med kanoner och kul-pyrami-!
der; men mäktigare än alla dessa kungliga döds- !
verktyg är folkets vapen, dess ultima ratio;
den består i den lilla knappen af blankt horn;
eller öfverklädd med kläde, som knäpper till:
byxfickan. Denna knapp, som skräddaren fast-
syr, besegrar orättvisan och tyranniet, i trots
af deras artilleripark af 100 eldgap. Då Frans-!
männen känna sig förtryckta, ladda de sina bös-
sor, springa ut på gatan, uppkasta barrikader,
(om kanonerna äro konungarnes ultima ratio,
yttrade en ledamot i den första Belgiska repre-
sentantkammaren, så äro barrikaderna folkens
ultima ratio) skjuta och blifva skjutna, och
spännas till slut dock åter i oket; när Engels-!
mannen blir drifven till sin ultima ratio, så
knäpper han till sin ficka, knappen. är den bar-
rikad, bak hvilken han slår det mäktigaste ty-
rapvni. Engelsmännen hafva ängnu icke behöft!
bruka detta fruktansvärda vapen af öfverklädt:
born, men Irländarne nyttja det, och erfara:
huru kraftigt det är. England betalar en mil-!
lion L. i tribut åt Irländarnes tillknäppta ficka.:
Frankrike. i
Julifesterne slutades utan amnesti, men med
storm och regn, sem mycket minskade effek- j
ten af illuminationen. Pompeji, som skulle
öfverhöljas med aska, blef i stället öfversköljdt
med störtregn. Endast kratern af Vesuvius
sprutade sin lava, oförminskad af orkanen
och regnet. Eftersom en amnesti från veder-j
börande icke kunde åstadkommas, hade ett!
ömsint fruntimmer företagit sig ati uppköpaj
och emancipera alla småfoglar, som funnos till!
salu på Boulevarderne. Så snart hon köpt en
af de små sångarne, öppnade hon buren ochi
lät honom flyga. Mängden samlade sig om-j
kring henne och yttrade bifall åt handlingen;
och åt de ord hon tillrupade, de beiriade:j
aFlygen, J små; det skall ieke heta, att ingen
mild känsla har lifvat denna frihetens dag. —
Hos Raban hafva rya husvisitationer ägt
rum; och till följe deraf hafva cirka 30 nya;
arresteringar skelt. Raban iakttager envis iyst-;
nad vid förhören. i
Kovgl. familjen har under Julidagarne be-;
bott Tuilerierna. Hertigen af Orleans och hans
gemål bo i Pavilion Marsan till hennes förloss- ;
ning. Hertiginnan af Wiriemberg her stadnat,
qvar i Neuilly allt sedan sin couche. i
Projektet om Frankrikes delning, hvaraf en-
gelska bladet The Times gjort en statshand-
ling,, har hefunnits icke vara annat ån en i,
det år 1829 uikerana arbetet Etudes de geo-:
MM — -— — VV AA MM a
