ningar på edra gator. Jag vet ej, hvem af os
är mest att beklaga; men säkert dela vi var
mare edert missöde, än J vår fara.
De sednare upphöjelserna börja bära sin
frukter: huru lyckligt, att vara långt skiljd frå
brännpunkten för deras verkningar. Vi, son
kände väl en af dessa nya riddare, trodde
enfaldighet, att åtminstone en orkan skulle er-
fordres till hans upplyftande i vinden.
Om der andre utmärker sig genom tydlig:
och bestämda författningar och lärda skolfrågor
så synes han blott önska en lysande hämnd
öfver den, honom verkligen besvärande Tryck-
friheten, som ej tål någon dunkel skymning,
hvari man eljest trifs så väl Imedlertid ä
makten nu i så goda händer, att desse båda
rikspelare, i tidernas längd, troligen komma att
illustrera vår vördade konungs sednare rege-
rings-år.
Äfven här känna vi väl anledningarna till det
af allmänheten högt uttalade missnöjet i huf-
vudstaden; ännu mer, vi dela detsamma, men
med en sansad öfvertygelse och högsta ogillan-
de. Du, som bor på stället, kunde väl upply-
sa dina landsmän om hemliga grunden för et
beslut, som stridde så öppet emot allt rätts-
begrepp; hvaremot jag framdeles vill meddela
dig ett långt samtal med en gammal förståndig
bonde i mitt granskap.
Jag har sagt hemliga skälet för Hr Crusen-
stolpes fällande m. m. Grundlagen lemnar tyd-
lig rättighet för medborgare att granska rege-
ringens förhandlingar; granskning måtte väl för-
utsätta omdöme till gillande eller klander; men
sitter ej konungen alltid i regeringen? eller äro
orden Regering, Styrelse och Konselj af skilj.
aktig beiydelse? Men om konungen nödvändigt;
hos oss är närvarande vid hvarje regerings-
förhandling, och lagen medgifver dess gransk-
ning, så kan denna rättighet snart sagdt anses:
såsom en fälla att fånga eller åtminstone aflägsna
hvarje misshaglig författare; om nemligen hvarje
ogillaude af regeringsbeslutet får benämning för
majestättsbrott, emot konungens personlighet,
hvarom ingen Svensk man, före Hrr Nerman och ji
Hartmansdorff, gjort sig något begrepp. Nu kom
ikväl detta tydningssätt förträffligt till pass, att
från samhället utstöta en med sakkännedom
och mod begåfvad medborgare, hvilken uttalar, )
vad måhända millioner tänka, och hvilken isyn-:
rerhet kunde, för våra riksstolpar, bli besvärlig
ir 1840.
Ännu en fråga, oss emellan : — Hvad för en
elektrisk förening sammanbinder Stockholms ;
Slott med ett hus i Ålands gränd? Hvilken ge-
nenskap äger rum emellan så heterogena stäl-
en, att med fössterrutorna i gränden skall me-:
vas fönstren på slottet? Vi förstå ej detta:
m rsina fönster blifva utslagna, så får förbry-;
aren böta, om han upptäckes, och dermed väl.
Månne Br Nermar:, såsom konselj-ledamot, till-
kommer, efter nya läran, en liten flik af den:
conunrgsliga manteln? då kan allt förklaras, bå-,
le sabelhuggen, kullridningen och undersåtar-:
1es utestängande från sin furste. l