ningar på edra gator. Jag vet ej, hvem af os är mest att beklaga; men säkert dela vi var mare edert missöde, än J vår fara. De sednare upphöjelserna börja bära sin frukter: huru lyckligt, att vara långt skiljd frå brännpunkten för deras verkningar. Vi, son kände väl en af dessa nya riddare, trodde enfaldighet, att åtminstone en orkan skulle erfordres till hans upplyftande i vinden. Om der andre utmärker sig genom tydlig: och bestämda författningar och lärda skolfrågor så synes han blott önska en lysande hämnd öfver den, honom verkligen besvärande Tryckfriheten, som ej tål någon dunkel skymning, hvari man eljest trifs så väl Imedlertid ä makten nu i så goda händer, att desse båda rikspelare, i tidernas längd, troligen komma att illustrera vår vördade konungs sednare regerings-år. Äfven här känna vi väl anledningarna till det af allmänheten högt uttalade missnöjet i hufvudstaden; ännu mer, vi dela detsamma, men med en sansad öfvertygelse och högsta ogillande. Du, som bor på stället, kunde väl upplysa dina landsmän om hemliga grunden för et beslut, som stridde så öppet emot allt rättsbegrepp; hvaremot jag framdeles vill meddela dig ett långt samtal med en gammal förståndig bonde i mitt granskap. Jag har sagt hemliga skälet för Hr Crusenstolpes fällande m. m. Grundlagen lemnar tydlig rättighet för medborgare att granska regeringens förhandlingar; granskning måtte väl förutsätta omdöme till gillande eller klander; men sitter ej konungen alltid i regeringen? eller äro orden Regering, Styrelse och Konselj af skilj. aktig beiydelse? Men om konungen nödvändigt; hos oss är närvarande vid hvarje regeringsförhandling, och lagen medgifver dess granskning, så kan denna rättighet snart sagdt anses: såsom en fälla att fånga eller åtminstone aflägsna hvarje misshaglig författare; om nemligen hvarje ogillaude af regeringsbeslutet får benämning för majestättsbrott, emot konungens personlighet, hvarom ingen Svensk man, före Hrr Nerman och ji Hartmansdorff, gjort sig något begrepp. Nu kom ikväl detta tydningssätt förträffligt till pass, att från samhället utstöta en med sakkännedom och mod begåfvad medborgare, hvilken uttalar, ) vad måhända millioner tänka, och hvilken isyn-: rerhet kunde, för våra riksstolpar, bli besvärlig ir 1840. Ännu en fråga, oss emellan : — Hvad för en elektrisk förening sammanbinder Stockholms ; Slott med ett hus i Ålands gränd? Hvilken genenskap äger rum emellan så heterogena stälen, att med fössterrutorna i gränden skall me-: vas fönstren på slottet? Vi förstå ej detta: m rsina fönster blifva utslagna, så får förbry-; aren böta, om han upptäckes, och dermed väl. Månne Br Nermar:, såsom konselj-ledamot, tillkommer, efter nya läran, en liten flik af den: conunrgsliga manteln? då kan allt förklaras, bå-, le sabelhuggen, kullridningen och undersåtar-: 1es utestängande från sin furste. l