nas den gruflige brodren Svedeiuz sjelf, efter som ordet kar är numerus singularis, och man har då i denna lilla punkt på samma gång den grufliges politiska trosbekännelse in nuce, och en förklaring hvarföre han ridit ut emot pressen. Till ytterligare förklaring härpå bör nämnas, att han emellanåt, då han utgifvit någon skrift, täckts göra redaktionerna af Afionbladet och je je i t Lt e Allehanda den äran af täta besök. för att utI bedja sig favorsbla recensioner, men vanligtvis gått bort i en viss retad sinnesstämning, dels emedan man icke alltid kunnat gifva honom allt det beröm han önskade, dels ock för det redaktionerna ofta tillåtit sig ett oskyldigt skämt öfver hans ovissa svamlande hit och dit ssmt ansatt honom med oskyldiga frågor om hans ansökning att blifva departementschef vid Tullverket m. m. d Pag. 17: Hade nu pressen endast sörjt för 5 nyår tryckfrihet, endast anfallit det olagliga i fouppstöllningen af en anklagelse, som, med den : enda sensibla förevändningen af en lumpenhet, -Indock anföll sjelfva tryckfiheten, under det den insjelf lät påskiva, att det endast var en billig ? phämd mot personen, så hade måhända det rinsllmänna omdimet, äfven uttaladt genom den inmängd, som intet omdime äger, så TE på sakens utgång, att man ej behöft till det E joförra öfve:.måitet af vedervilja mot den snill lyrike smådaren ännu lägga den hätska hågkomnsten , att han vid sin bortgång från scenen gifInvit kraft åt den kontrarevolution, som ligger 6 I igömd i det åtalade uttryckets fällande. I saingan låter man aldrig Levisthan aflägsna sig I yutan att qvarlemna svafvelånga.n Obesckiifligt klara och otvungna tankegång! Hvad betyder väl hela denna mörja, om det jej skall betyda, att en kontrarevolution låg i I domslute:? Men at detta väl icke varit Hr i , Görans afsigt att säga, fiooer man deraf, att: Hr GCrusenstolpes försvar på nästa sida kal las vett monsirört vederstyggligt försvarn, samt af följande yttranden: Pag. 19: — ,Man skulle derigenom natur-; ligtvis trösta sig med den tankan, att honom, nCrusenstolpe, kuade icke så mycket ondt gennom lag vederfarss, att han icke ännu mera förtjent, och så blef också omdömet om hela saken hos en mängd hommes de bien.n j ; Pag. 20, 21 och 22, angående juryn: I oNu bearbetades opiuionerne hos den bhf-: vande juryn. Deri ligger något så exsekrabelt, I natt det aldrig kan förlåies. Det lig i sakens aatur att, så vidt regeringen skulle öfva något j ninflytande på valet af jurymän, hon också skulle välja dem åtminstone af den qvalifikation, natt deras medborgerliga avseende var, minst nsagdt, oförvitligt eller, så vidt möjligt var, nhögtn (T. ex. hofmän och släs stiogar till konseljers egua ledamöter). — — — b I onSkall en opinion få bearbetas, så måste det n väl pligt ske är, gezom att eiie eriarlag om pligt. fier samvete och Jury märs j öfrertygelse I nylira sig. Denna öfvertygelse ör det ett ohygg-! bgt nidingsdåd att förneka, och det har man: likväl sökt begära, ehuru de: icke lyckades med de fasta? personer, som denna gång voro uppsti lida för offentlighetens dolkst yng. ma nDeras pligt förnekades ieke af de Nye. Hyar om icke från afgiu sjelti naden enmnhär man hemtat : den läran, att amovible .nbetsmän icke kurna äga och utsäga sim fria öfvveriygelse? (!!) Straxt efteråt säger han sjelf, att saken mäste omgöras, att deri består nei derlaget, ehuru det pu ser ut som en segern, och att omgörandet gäller principen om ordet! i nkonseljensp liktydighet med Konusgenn. Hvad. skall man väl säga om en bhjerna som far på detia sätt hit och dit, uten att det ringaste ve-. ta reda på hvad hon sjelf vill, så länge bon är! sig sjelf lemnad? Men vi få i fortsäitningen se, att detta icke är faliet hela tiden ; det finnes i det följande flere hela sider, som hänga ihop och hafva eit mera bestämdt syile, samt: synbarlige en varit i säck, innan set kom i den tiggarpåse, Hr Svederus för sin patrons räkaing framhåller å: opinionen. i — I Ut ändska posterna medföra den nyheten, att! Professoren, Friher:e Berzelius, blifvi: nämnd Ar 4 7 mee gb i FE AR 3 oe a