roderingar han förut gjort än på det ena och än
på det andra området, der han kunnat göra baä-
sta bytet.
Detta allt oaktadt, skulle vi visserligen icke
funnit anledning att något närmare sysselsätta oss
med Hr Svederi nya skrit, om det endast vo-
re fråga om hans egna tankar öfver hände!serna.
Med all rättvisa åt hans lilla förråd af skruf-
vadi orikvam, står likväl Expeditions-Se-
kreterarea Lindgren i slilistiskt hänseende
och i logiskt sammanhang betydligt framför
honom, och hvar och en, som känner Herr
Svederus, vet dessutom, att hufvuddraget i
hans karakter och det som uttolat sig i alla
hans både offentliga och enskilda företag, är en
obestämdhet, ett flacksande fram och tillbake utan
ait sjelf veta hvartut han vill eller göra sig reda
for milct för sina tankar, hvilket gör att ban
hittills mera varit ansedd som ett slags välmenan-
e och oefterröttlig fantast, åt hvars oinskränk-
ta iobillaiog om sig sjelf alla menniskor dragit
på munonen. Men oftasämnde skrift innehåller
likväl derjemte några faktiska uppgifter, dels
emcst pressens organer, dels också hufvudsakli-
gen tll rattfardiggörelse af Hr Nerman, och ä-
ger tillika flera andra både yttre och inre kri-
terier, hvarmed vi tydligen kunne bevisa, att
den stackars Svederi namn egentligen är fram-
skickadt endast såsom ena skylt, ett slags bulvan,
en krok att nappa på för den del af publiken
som tilläfventyrs icke känt, att Hr Svederus
redan varit upptagen i; närmare liäsong med Hr
Justitiekanslern, alltsedan han började skrifvai
smidesfrågan, och att detta förattarskap
var en följd af nämnde liäisong, utan möjligen af
det emot honom anhängiggjorda tryckfrihetsåva- :!
let kunde förmås att tro, det han vore en sjelf-
ständig man, utan all förbindelse med maktens.
organer, Nu hafve vi alltid följt den grundsatsen
åtminstone när det rört oss sjelfve, att i allt
hvad reflextioner och omdömen beträffar, låta:
nirosarm gen, hugga på med sina vapen bäst den
behagade, helst dessa lyckligtvis icke varit
skarpslipade, såsom det påståtts om kavalleri-
ste.nes sadlar; men vår ställning till allmänhe-
tea fordrar deremot, att vi icke helt och håtlet)
förbiså sådana stsg3 anall, som ianebära för-
sök att direkt beljuge oss genom uppdiktade
och insivuerade fakta. Detta är ock enda or-
sakeh hvarföre vi nu, i största kocihet, vilje
uppebålla oss vid Herr Göran Svederi eller som
han i ulleänhet kallast den rysligt tillämnade
Packhusfiskaleasn ) arbete. !
Innan vi begifta oss till sakon, måste vi
dock lemna några prof på klarheten i Författa-
rens tankegång och skrifsätt. Se här t. ex. pag 10:
,Vi sakna ännu sjelfve sinne för fri:
;bet, men det urbildas af Eder M. Cerrar (neml.
Her Hjerti och Dalman) på indirekt väg, ty!
känslan af andligt öfvervälde är det som skall,
ho: den borgerligt frie, låta utveckla den sjelf-;
ständighetskänsla , som äfven inom intelli-,
agensens hela gnobiet utgör en högre naturs ofel-
baraste käi neteckenn, — —
1
Pag 12: — —Då är ock tiden ione för Her-
prarne att ändra ton, ty icke kommer man länge :
ut med att endast stödja sig på kotterier. — :
Jag för min enskilda del kan icke åd.sgaligga
,mod vid detta företag; jag är lugn genom den i:
beräkning, jag förut avgifvit att framdeles, om
pdet behöfves, få stå i stillhet och betrakta
nutvecklingen , 1y strid blit det icke emot en.
sådan vålaighet hos exa nation, når den fattas
af en tanka, och den makten har samningen
med sigo — — Måtta och lagom! besynner
liga namn på flyende tankbilder! deras idea-
pler finnas och kunna uppfinnas, men man skall
3å känna det oändligt stora och det oändligt
plilla I ——
Beg:ip detta dem som kan! Sådana hopvrid-
ningar förekomma öfverallt, balfförvirrade tankar,
som tyckas hafva hos denne, liksom hes en
hop andra halfstuderade Författare blifvit födda
vid åhörandet af vissa ofta förekommande ter-.
mer, och utgöra hela hans rustkammare i hvad
som rör de mera allmänna poliuiska ide-
erna. Se här några andra uttryck, som visa
hvad han menar om rättegången mot Hr Crusr
senstolpe.
Pag. 15: ,oupphörligt anfallen, och hvad öm-
piåligare är, retad, har royalismens anhängare
ptrott sig finna behofvet att sätta en gräns för
nde skändligheter, med hvilka en såkallad oppo-
Lam?eslhe 22 TT I ZMA dd omaumalemane