0
Frankrike.
Sista underrättelserna från Paris gå till den
27 Jui och inuebålla således börjen af Juli-
festerna. Utstyrseln åt frihetskämparves döttrar
i bar uteblifvit såsom sistlidet år. Kanonader på
morgonen och mejstängerna på Ponttzeuf bafva
Ideremat ordentliger infunnit sig, Stormen tog
väl en af de sednare och kastade den. i ström-
imen; men detta skänkte Pariserboarne ett verk-
ligt nöje, emedaa det gaf anledning; till mång-
jfaldiga infall och speglosor.
Allt som bertiginnans af Wärtemberg för!oss-
ning nalk?s, blir man allt mera i förlägenhet
! om :den titel, som sden kommande medkmmen
Jat kungliga famiijen skall föra.s. Blir det en
i prinsess2, så kin hon påräkna att blifva nådi-
i gare mottagen än konung Leopo!d blir, då han
I påminner : om. den fillion, som hans gemål
skulle få i hemgift. Men: blir det en prins,
så emottages han naturligtvis med sll möjlig
ärebetygelse, och fråga blir, hvilken: ort skall
!göras lycklig nog att figurera i -hans titel
!Detazes, som; förr . en gång påhittat en ti-
tel, nemligen ,Hertig, af Bordeaux åt den
i fördrifna familjens ättlägg, skall hafvasföreslagit
nHertig afs Paris, såt den-1iyske -generslens her-
tigens af Wirtemberg. son. Möjligen skulle huf-
vudstadens::909,126 -invånare (såsom deras an-
Ftal nu befinnes, enligt prefektens:uppgit) kun-
na smickras och.:rsuntras genom. denna ära, så
att de löste något på purgen; ty detta är dock
hufvudsaken i all skonunga- och höfdinga-
styrelsen i i i
nsFrankrikes förhållande till den Belgiska frå-
gan begynner blifva kuriöst nog. Ludvig Filip
vill: tvinga sin måg att gå in på de;24 artk-
larne, sedan konungen i Holland, förklarat, det
Banvickeskan; Ia pruta med sig i;iden vägen;
menFransinännens konung skall deremot yrka,
att- Belgien: måtte slippav att betalausin andel i
skulden, förmodligen under förhoppning att den-
fia spekuniära i dättnad skall, något nedtysta for-
driggarna på dens der förargliga -millionen. Eget
wore imedlertid, om det ryktet skulle. vara sant,
att England icke skall vilja medge, fatt Belgien för-
lorar något af Limburgska londeto ; Detta vore
sannerligen att, som mån::säger, skämma ut k.
svärfar. — Tidningarve sysselsätta sig nu med
de af am. -Leblanes proklamation väckta och i
Evgelska: tory-prezssen ,uppkokade rykten, att
Ludvig Filip ämnade afide blockerade Ameri-
kanska republikerna tillskapa. boställen åt Or-
leanska husets yngre, oförsörjde telningar.
Ett. ganska . efrertänkligt tecken -har.svisa. sig
inoth armeeny ifalliman får tro ett. cirkulär af
Krigsministern, -hvari det, heter. bland annat:
Genom de selnaste- undersöknivgatna, hvartill
dec händelscr: gåfvo anledning, hvilka föranledde
16:de linieregementets aflägsnarde fråm. hufvud-
staden, har blifvit upplysts att inom armeen bil-
dat sig vissa handtverksföreningar: bland de sol-
dater, som idka samma handtvetk,och att skolorna
äro föreningspunkter för anarkien; mens disskus-
sion om regeringsåtgärder tåles inga!unda,) o. s. VY.
Abd el Kadersredan. omnämnda :- motgångar
bekräfta sig, och voro verkligen mera betydar-
dey än !först berättades. .Den beligring, hvar-
vid ham:led det beiydande nederlaget, gällde
staden Ain;Mayde, som är kelögen 16 dagsid-
ter från Oran, och beherrskar:en stordandsträc-
kå. Saden är starkt .befästad ochsbety2lig.
Lendet, hvars hufvudort den är, inuehåller dess-
utom 8 ansenliga s:äder och regeras af en den
marockanska Kejsarens brorson, som kallar sig
sultan. -Det.säges, att Fransmännen ofö töfvadt
skola taga Ain Mayz i besittning. .
Till Bordeaux hafva ankommit fyra. sycken
veritabla ostindiska bayaderer eller ; danserskor
från Juggernauts. tempel. isessa redan i sin
bemort)r amnkunniga danserskor, skola, bilessa-
gade .f.3 himdostanska musikanter, bege sig till
Paris och derifrån till. norra: Tyskl nd. :; Man år
då se, om M:lle Taglioni är en mera förtjusan-
de bayader, än de, genuina bayadererna sjelfva,
Spanien.
Drottningen slöt d.. 17 Juli Corts session
med-ett, emot ,ysnan. ,temmeligan kort tal, som
innehåller den åter, såsom vid alla föregående
dylika tillfällen; upprepade förhoppningen, att
det borgerliga kriget suart skall taga slut, Den-
na gånger bygges hoppet härom på de segrar,
Srottningens trupper sednast vunnit, .och den
KE