förstår, att intet verkligt namn kan utsättas i
(detta farväl, måste hemligheter, hvilka passerat
Imellan henne och mig, underrätta henne, att
hon är den jag talar till; som det efter all
förmodan är sista gången mina tankar adressera
sig till hennes, måste hon veta allt, hon icke
känner, allt Hvad jag lidit24 VI 2 SA
I Efter dessa förberedelser samlade Rudolf nå-
igra ögonblick sina tankar, hvarefter han sålunda
jbegynte sin historia, den jag förbundit mig att
i framlägga inför alla, ehuru den endast ar stälid
till en. 4 i
— Du mins, hvarföre jag lemnade Frank-
rike år 1826; huru jag exilerade mig till Ryss-
land och, efter några månaders vistelse i S:t
Petersburg, såsom guvernör för den unge Ivan,
gjorde mitt inträde i hans fars, furst Cs, hus.
Du vet äfven att, efter två års förlopp, min
förstörda helsa tvingade mig att återvända till
Frankrike; - att, sedan den var återssälld, jag
for tillbaka till Ryssland, derifrån jag för andra
gåogen återvände hem 1833 bortdrifven af det
ovärdiga uppförande, som hofmännen, hvilka
ville smickra kejsar Nicolai hat till Julirevolu-
tionen, trodde sig böra visa alla Fransmän, som
på något sätt voro af dem beroende. Detta är
hvad du och hela veriden vet om dessa sex år
af mitt lif. Hör nu, hvad du icke förut känner
deraf. -
Furst Cs hus var ett af dessa, som full-
komligast gifva en bild af en hög, förnäm Ryss
i dess slafveri. Fursten bebodde ett palats, der
hvar och en af familjens anseddare medlemmar
ägde sitt serskilda :um; furstens, furstinnans,
deras dotters Douchiskas, oeh hennes guver-
nants, min elövs, mitt, och två eller tre andra,
tillhörige lärare, som under min ledning gjorde
den unge Ivans uppföstran, upptogo två vånin-
gar. Resten af husfolket bestod af omkring
femhuadra slafvar, ippackade om hvarandra i
öfverrummen och på vindarna för natten, och
om dagen fördelade i stall, vagnshus, kök, träd-
gård, tamburer, skräddare- eller skomakareverk-
städer ty det hör till n Rysk magnats höghet,
att hafva allt sjelf och icke utifrån behöfva förse
sig med nvågonuag, medr undantag af hvad som.
hörer till bans egea persons elegans. )
Furst C är jen Ryss. Om du sex år vi-
stats i deita land, skulle detta ord innebära en i
hel historia: jag vill förklara det. Furst C år
en man, som äger alla de dåraktiga inbillningar !
om sin rang, som någonsin lyckliggjorde en
Don Ranudo. Han tror sig på fullt allvar vara
af-.en annan materia, än de slafvar, som omge
Honom, och som han af naturen icke är elak,
beklagar han dem att icke vara födda adelsmän,
likasom han beklagar dem, som äro födde blinda
eller lytta. - Med denna religiösa vördnad om
sitt eget adelskap föremsr han en likadan för!
kejsaren, såsom. det tillhör hvar och en Ryss.
Kejsaren är för dem Gud. Deita kan förklara
den vördnad, som en Rysk magnat hyser för
en sin herres favorit, vore denn? ock af.
den mest föraktliga härkomst. I fall du ville;
neka deita kejsarens förgudande på grund af;
de tid efter :nnan inträffande katastrofer, som:
vanligtvis sluta hvarje regering, känner du:
ganska litet karakteren hos detta egna folk.
Man mördar dem man fruktar, eller till och
med dem man bär aktuing för; det är endast;
hos folk, der konungarna föraktas, som man :
bortjagar dem. Detta visar historien i aila tide-
hvarf, under olika former; det gifves intet sa-
krilegium, sedan tron slocknat; det var biott,ij
martyrernas tidehvarf, som man mördade vid
foten af altaret, och man vanhelgar icke tem-
plen, sedan de upphört vara en helig fristad.
— Furst C... var, som jag sade, en ryss i
ordets hela beråärkelse, slafvisk inför kejsaren;
stolt, despot öfver alla som voro honom un-
derdånige, och herre öfver en hop lifegne, dem
han icke misshandlade, emedan det ieke låg i
hans karakter eller, vanor att slå hvarken sina :
två- eller fyrbenta slafvar: menniskorna så väl,
tam kroaturen draga fördel af hameg gadsnthot I
t