förstår, att intet verkligt namn kan utsättas i (detta farväl, måste hemligheter, hvilka passerat Imellan henne och mig, underrätta henne, att hon är den jag talar till; som det efter all förmodan är sista gången mina tankar adressera sig till hennes, måste hon veta allt, hon icke känner, allt Hvad jag lidit24 VI 2 SA I Efter dessa förberedelser samlade Rudolf nåigra ögonblick sina tankar, hvarefter han sålunda jbegynte sin historia, den jag förbundit mig att i framlägga inför alla, ehuru den endast ar stälid till en. 4 i — Du mins, hvarföre jag lemnade Frankrike år 1826; huru jag exilerade mig till Ryssland och, efter några månaders vistelse i S:t Petersburg, såsom guvernör för den unge Ivan, gjorde mitt inträde i hans fars, furst Cs, hus. Du vet äfven att, efter två års förlopp, min förstörda helsa tvingade mig att återvända till Frankrike; att, sedan den var återssälld, jag for tillbaka till Ryssland, derifrån jag för andra gåogen återvände hem 1833 bortdrifven af det ovärdiga uppförande, som hofmännen, hvilka ville smickra kejsar Nicolai hat till Julirevolutionen, trodde sig böra visa alla Fransmän, som på något sätt voro af dem beroende. Detta är hvad du och hela veriden vet om dessa sex år af mitt lif. Hör nu, hvad du icke förut känner deraf. Furst Cs hus var ett af dessa, som fullkomligast gifva en bild af en hög, förnäm Ryss i dess slafveri. Fursten bebodde ett palats, der hvar och en af familjens anseddare medlemmar ägde sitt serskilda :um; furstens, furstinnans, deras dotters Douchiskas, oeh hennes guvernants, min elövs, mitt, och två eller tre andra, tillhörige lärare, som under min ledning gjorde den unge Ivans uppföstran, upptogo två våningar. Resten af husfolket bestod af omkring femhuadra slafvar, ippackade om hvarandra i öfverrummen och på vindarna för natten, och om dagen fördelade i stall, vagnshus, kök, trädgård, tamburer, skräddareeller skomakareverkstäder ty det hör till n Rysk magnats höghet, att hafva allt sjelf och icke utifrån behöfva förse sig med nvågonuag, medr undantag af hvad som. hörer till bans egea persons elegans. ) Furst C är jen Ryss. Om du sex år vistats i deita land, skulle detta ord innebära en i hel historia: jag vill förklara det. Furst C år en man, som äger alla de dåraktiga inbillningar ! om sin rang, som någonsin lyckliggjorde en Don Ranudo. Han tror sig på fullt allvar vara af-.en annan materia, än de slafvar, som omge Honom, och som han af naturen icke är elak, beklagar han dem att icke vara födda adelsmän, likasom han beklagar dem, som äro födde blinda eller lytta. Med denna religiösa vördnad om sitt eget adelskap föremsr han en likadan för! kejsaren, såsom. det tillhör hvar och en Ryss. Kejsaren är för dem Gud. Deita kan förklara den vördnad, som en Rysk magnat hyser för en sin herres favorit, vore denn? ock af. den mest föraktliga härkomst. I fall du ville; neka deita kejsarens förgudande på grund af; de tid efter :nnan inträffande katastrofer, som: vanligtvis sluta hvarje regering, känner du: ganska litet karakteren hos detta egna folk. Man mördar dem man fruktar, eller till och med dem man bär aktuing för; det är endast; hos folk, der konungarna föraktas, som man : bortjagar dem. Detta visar historien i aila tidehvarf, under olika former; det gifves intet sakrilegium, sedan tron slocknat; det var biott,ij martyrernas tidehvarf, som man mördade vid foten af altaret, och man vanhelgar icke templen, sedan de upphört vara en helig fristad. — Furst C... var, som jag sade, en ryss i ordets hela beråärkelse, slafvisk inför kejsaren; stolt, despot öfver alla som voro honom underdånige, och herre öfver en hop lifegne, dem han icke misshandlade, emedan det ieke låg i hans karakter eller, vanor att slå hvarken sina : tvåeller fyrbenta slafvar: menniskorna så väl, tam kroaturen draga fördel af hameg gadsnthot I t