Ioa Miguel visste alltför väl, att i hufvud
staden rådde en allmän frihetsanda, hvarför
han ansåg nöligt att med spionsystem hålla dei
i tygel. Bland folket rådde en sådan fruktan
att endast en polisbetjent behöfde visa sig, fö
att rensa en hel gata. Om två eller tre per
soner samtalade på ett offentligt ställe, närma
de sig oförmadadt en spion, och ofta blef pi
bloita misstankar en husfader röfvad ur sköte
af sin familj och kastad i fängelse på obestimc
tid.n
nJoa Miguel brukade ofta rida i galopp kring
gatorna, klädd i befjedrad hatt, brun öfverroc!
och ridstöflor. Han plägade gemenligen då ut.
öfva sin vrede på de skällande hundarne, i de
han slog dem med sia långa blybeslagna käpp.
På havs väg voro åtskilliga personer uppställde
för att vaka öfver hans säkerhet och iakttagan-
det af iillbörlig respekt. Sundom hände, att
någon siackars bonde på sin burro (åsna) ej
kände den kommande personen, eller ej nog
hastigt af:og hatten, genast blef mäfrätten an-
vänd mot honom.,
Mycket folk vågade ej under deona tid gå
ur sina hus, och frantimmer försäkrade mig,
att de hade på h la måzader ej lemnat sina
rum, af fruktan att blifva misshandlade. Om
det gas något kalas, passade spioner på vid
dörren, för att se efter hvilka som gingo ut
och :n Ofia inträffade, att en karl visade sig
på Fa allmän promeuvad, aftog hatten oeh ro-
pase: Lefve Don Miguel den förste! lefve den
ahsoluie konungen!) Om de kringstående ej ge-
nast instämde deruti, blefvo de utan vidare om-
stävdigheter arresterade och ofta på köpet miss-
haadlade.n
Om Madeiravinet meddelar förf. följane till
en del ganska kuriösa notiser.
,Vinaet, det så beryktade Maderavinet, är öns
enda export. Förlidet år, som ansågs vara myc-
ket sikt, erhöllos vära 40 000 pipor; det van-
hga sr cock 30,000 hvaraf hälften exporteras,
fosvänligast till Eogland mot utbyte af fahriks-
varor, säd, plankor, jern och piastrar. Säd od-
las eudast till en tredjedel af behofvet. Från
Marcecanska staten erhåller ön förnämligast sin
majs
,Maderavioet delas i fyra slag; det förnämsta
kallas Malvasia. Dess stock kom i medlet af
16080 -:alet från Candia. Andra slaget är Ser-
cial; så kommer Boal och sist Tinta. De
trepoe första slagen äro hvita samt skilja sig
endast i smaken; så är t. ex. Malvasia sötak-
tigt och Sereial mera starkt. Tiatavinet är rödt,
svagare och växer mest på norra sidan af ön;
med åren ligger det till sig och öfvergår slut-
ligen till bvitt eller lika förg med de öfriga sla-
gev. Vinskörden skeri September. Efter press-
ningen tappas vinet på tunnor, i hvilka det lig-
ger en 8 å 14 dagar, hvarpå det filtreras och
tappas på andra kärl. Dessa tillslutas väl och
sändas till badstugan (estufa), till ett antal af
två till trehundrade. — Eiter tre månaders oaf-
bruv:en eldning, kommer vinet i bäftig jäsning,
samt afsätter på bottnen af kärlet alla tjocka
partiklar, som noga afsilas vid den andra de-
stilleripgen. — För att förtaga den vidriga lukt,
vinet erhåller i estufan, tillblandas en tredjedel
af sex- till sjuårigt vin, och för att klara det,
tillsättes något gummi. Efter en åtta dagar af-
tappas det på nya fat, samt anses då vara pre-
parcradt och färdigt till försäljning. Att riktigt
bereda vin, anses för en ganska svår konst, samt
utgör en väsendtlig del i uppfostran. Det är
ej sällsynt att råka personer, som på bara luk-
ten kunna säga af hvad slag och huru gammalt
vinet är. — Genom blotta vinberedningen har
mången samlat en stor förmögenhet. Man kö-
per t. ex, af en bonde hans skörd och betalar
den då vnet kommer från pressen, efter 30
piaster för pipan. Genom noggrann behandling
och kännedom vid dess afsilning, oeh destille-
riog. kan vinet inom trenne år få alla de egen-
skaper, som utmärka det tioåriga. För en dy-
lik pipa erhållas 140 pister. De Engelska
handelshus, som etaerat sig på ön, äro fram-
för andra kända att skiekligt kunna preparera
vin, och för ati ännu mera höja dess smak,
låta de piporna göra en resa till Ostindien. In-
tet vin buteljeras förr än det är tio år. Det
Spanska Sherryvinet är det enda, som i godhet
och smak skulle kunna jemföras med Maderan,
men det saknar det sednares fina lukt. Can