domarne och de högre klassernas privilegier — se här ärnu en anvan sek. Man berättar från Berlin, att doktor Kirkhausen, en ryktbar matematikus, nyligen uppfunnit nya bokstäfver, en ny handpress, lätt, rörlig, portatif, som man kan stoppa i ficeken, och som framför allt går fort, och som kan brukas så, att man trycker lika snabbt och lika lätt som man talar. Utan att någon menniska anar det ringaste, kan man i en salorg trycka allt som säges, och på stället afdraga hela konversationen i tusentals exemplar, allt efter som hvar och en i sällskapet ialar. På detta sätt blir penvan hädanefter nästan öfverflödig och utan gagn. En fru kan i sitt bushåll, påstås det, i stället för att skrifva sin tvättzota, eller rökning på sina utgifter, trycka dem, för att få dem så mycket förr färdiga. Jag lemnar åt eder sjelf, min herre, att döma, hvi:ken syndafio3, som kommer att öfversvämma oss, och hvad censuren väl skall förmå ätt uirätta emot en dyik störtflod. Men man tillögger, och det är det allra värsta för hvar och en, som är vöälsinnad eller uppbär aflöning, att sammansättningen af dessa nya bokstäfver är så enkel, så tydlig, så lätt att fatta, att den mest obildade menniska i en enda lektion kan lära sig att läsa och skrifva. Doktor K. har offentligen sflagt prof på sin uppfinning, med en förvånande framgång, och en boende, som dagen förut kaappt kunde räkna huru många fingrar han hade, sammansaite, efter 8 å 10 micuters undervisning, och utdelade till de närvarande ett litet tal, som var rätt nätt och på god tyska, och började så här: Despotes ho nomos, d. v. s. efter den öfversätining man gjort för mig: Lagen bör styra. Store Gud! hvar beficna vi oss väl, hvart tager detta vägen? Lyckligtvis bar regeringen, som bhfvit underrättad om förhålandet, t:git sina mitt och steg för statens säkerhet; befsllningar hafva blifvit utfärdade, hela Tysklands polis är på benen, för att gripa dokiora, ech en belöning a 100,060 foriner har biifvit utlofvad åt den, som lemnar honom död eller lefvande, och man väntar hvarje ögonblick underrättelse, att han blifvit arresterad. Saken är icke af ringa vigt; om en dylik uppfinning finge sprida sig i den tid, hvari vi lefva, så vore det förbi med alls samhällsordnivgers grundvalar; det fuunes icke mera någontiog hemligt för allmänheten. Far väl med alla politikens verkningskrafter: intriger, komplotter, hemiiga noter; det funnes icke me;sa något skrymieri, som icke saart blefve af slejadt, något knep, som icke blefve upptäckt. Huru vore det val sedan möjligt att regera?