Article Image
nvarjs ar. IACKFOO CH) SCUCIUd — oo CR: hvad allt skulle hafva gått bra. Nymfer från: operan ! J skullen änna haft er del af abboternas tionde och af fattigskatten! Men gör man väl! nånsin hvad man borde i rittan tid? I brist af förekommande åtgärder kom det derhän, att mennuiskorna började tala, och genast voro de färdige att klandra makten, som icke tyckte mycket derom oeh påstod sig vara förolämpad, förnedrad ; gjorde lagar emot ordets missbruk; ordets frihet upphäfdes för en tiderymd af 3000 år, och i kreft af denna ordonnans blef hvarje slaf, som öppnade munnen för att jemra sig öfver de hugg, han fick, eller bedja om bröd, korsfäst, spetsad, sirypt, till stor fägnaad för allt hederligt folk. Sakerna gingo icke illa på detia sätt, och styrelsen hade anseende. Men då en Fenicier (det var som jag förmodar någon handtverkare, utan titel, utan börd) lärt menoniskorna att måla ordet och att genom streckar qvarhålla det flygtiga ljudet, då började oron hos dem, som voro trötta af att arbeta för audra, och på samma gång började det monarkiska devouementet hos dem, som med all makt ville att man skulie arbeta i dera3 ställe, De första skrifoa orden voro frihet, lag, rätt, billighet, förnuft; och alltsedan dess såg Fan väl att denoa sianrika uppfinning direkte gick ut på att kringskära pensionerna och lönerna. Från denna tidepunakt datera sig bekymren hos hofmän och embetsmän. Men det blef ännu värre, då maunen från! Maivz (lika litet adelsman, tror jag, som deni från Sidon) hade hittat på att emellan tvenne bräder pressa det blad, som en annan gjort af uppblötta lumpor; så skicklig är cjefvulen att begagna sig af allt till själarnes förderf! Då Tysken på detia sätt mångfaldigsde dragen af de figurer, Feniciera uppfunnit, så mångfaldigade han orden lika mycket, som tankan gör det. Oycksaliga ioflytande af detta slögte, I som hvarken fruktar Gud eller konungen, som! öfverlemnar sig åt verldsliga vetecskaper, åt de! låga mekaniska yrkena! förderfliga yngel, hvad skuffe dit icke göra, om man låt det hållas, öfverlemnadt utan hejd och band åt denna oNT AS RA KR AA —-— — KR lyeksaliga ande, som vill ve:a, uppfiana och fullkomnaa! En handtverkare, em okunnig usliog på sia verkstad, gör en välling af någraj laråpor, och af denna välling papper, som en annan får det infallet att stämpla med lite svär-: ta; och så är verlden uppoch nedvänd, de: gamla monarkierna skakade, presteruas prebenden i fara. Djefyulska industri! raseri för ar-: bete, i stället för att ligga på kvä för helgonbilderna och göra bot och bättring! det fianes intet annat folk, som är beskedligt äv munkarne, b adeln, scm blifvit presenterad på hofvet, och herrar betjeuter. Alla de andra äro förderfvade; antingen resonnera de redan eller också skola de snart göra det. De små barnen veta! att två och två gör fyra. O tempora! mores! O Clauzel de Coussergue, o Marcassus. de Marceilus! ). i Det har nu gått så långt, att det blott finnes, ett enda medel att kunna styra, isynnerhet sedan en annan af djefvulens utskickade funnit på att hvarjz morgon till 20 å 30,000 abonnenter utdela: en tidsing, hvari man Jäser allt hvad folket säger och tänker, de styrandes föri slag och de styrdas farhågor. Om detta miss -! bruk fiage fortfara, hvad kunde väl hofvet å företaga, som icke redan på förhand blefve kontrolleradt, undersökt, bedömdt, kritissradt? Almänheten skulle blanda sig i allt, skulle söka! att öfverallt få inpassadt siti klla intresse, skulle räkna med skattkammaren, hålla tummea på ögat på den höga pålisen och drifva gäck med diplomatien. Det blefve slutligen nationen, som sille styrelsen i gång, liksom en kusk, som man betalar, och som måste köra oss, icke dit han vill, eller som han vill, utan dit vi vilja och på den väg vi fiuna för goit anvisa honom — ei sak förfärlig att tänka och stridande mot gudomliga rätten och förordaingarne. Men liksom det ieke vore nog med alla desanläggningar emot goda seder, de stora egendade Bonrbonerne lätg anställa de tryckfoiheisaktioner, hvilka föregingo deras fall. Haa innebade inom Fransyska domare-korp:eo unogefir samma plais, som Hr Presideateo von! Rosen med, Hindbeckska divisionen för närvarande innehar hos 0:s eo oo 2 zee Lf ee och ) Presidgnt i den öfverdomstol, der de förbdlin

28 juli 1838, sida 3

Thumbnail