nvarjs ar. IACKFOO CH) SCUCIUd — oo CR:
hvad allt skulle hafva gått bra. Nymfer från:
operan ! - J skullen änna haft er del af abbo-
ternas tionde och af fattigskatten! Men gör
man väl! nånsin hvad man borde i rittan tid?
I brist af förekommande åtgärder kom det der-
hän, att mennuiskorna började tala, och genast
voro de färdige att klandra makten, som icke
tyckte mycket derom oeh påstod sig vara föro-
lämpad, förnedrad ; gjorde lagar emot ordets
missbruk; ordets frihet upphäfdes för en tide-
rymd af 3000 år, och i kreft af denna ordon-
nans blef hvarje slaf, som öppnade munnen för
att jemra sig öfver de hugg, han fick, eller
bedja om bröd, korsfäst, spetsad, sirypt, till
stor fägnaad för allt hederligt folk. Sakerna
gingo icke illa på detia sätt, och styrelsen hade
anseende.
Men då en Fenicier (det var som jag förmo-
dar någon handtverkare, utan titel, utan börd)
lärt menoniskorna att måla ordet och att genom
streckar qvarhålla det flygtiga ljudet, då börja-
de oron hos dem, som voro trötta af att arbeta
för audra, och på samma gång började det mo-
narkiska devouementet hos dem, som med all
makt ville att man skulie arbeta i dera3 ställe,
De första skrifoa orden voro frihet, lag, rätt,
billighet, förnuft; och alltsedan dess såg Fan
väl att denoa sianrika uppfinning direkte gick
ut på att kringskära pensionerna och lönerna.
Från denna tidepunakt datera sig bekymren hos
hofmän och embetsmän.
Men det blef ännu värre, då maunen från!
Maivz (lika litet adelsman, tror jag, som deni
från Sidon) hade hittat på att emellan tvenne
bräder pressa det blad, som en annan gjort af
uppblötta lumpor; så skicklig är cjefvulen att
begagna sig af allt till själarnes förderf!
Då Tysken på detia sätt mångfaldigsde dra-
gen af de figurer, Feniciera uppfunnit, så mång-
faldigade han orden lika mycket, som tankan
gör det. Oycksaliga ioflytande af detta slögte, I
som hvarken fruktar Gud eller konungen, som!
öfverlemnar sig åt verldsliga vetecskaper, åt de!
låga mekaniska yrkena! förderfliga yngel, hvad
skuffe dit icke göra, om man låt det hållas,
öfverlemnadt utan hejd och band åt denna o-
NT AS RA KR AA —-— - - — KR
lyeksaliga ande, som vill ve:a, uppfiana och
fullkomnaa! En handtverkare, em okunnig us-
liog på sia verkstad, gör en välling af någraj
laråpor, och af denna välling papper, som en
annan får det infallet att stämpla med lite svär-:
ta; och så är verlden upp- och nedvänd, de:
gamla monarkierna skakade, presteruas preben-
den i fara. Djefyulska industri! raseri för ar-:
bete, i stället för att ligga på kvä för helgonbil-
derna och göra bot och bättring! det fianes in-
tet annat folk, som är beskedligt äv munkarne, b
adeln, scm blifvit presenterad på hofvet, och
herrar betjeuter. Alla de andra äro förderfva-
de; antingen resonnera de redan eller också
skola de snart göra det. De små barnen veta!
att två och två gör fyra. O tempora!
mores! O Clauzel de Coussergue, o Marcassus.
de Marceilus! ). i
Det har nu gått så långt, att det blott finnes,
ett enda medel att kunna styra, isynnerhet se-
dan en annan af djefvulens utskickade funnit
på att hvarjz morgon till 20 å 30,000 abon-
nenter utdela: en tidsing, hvari man Jäser allt
hvad folket säger och tänker, de styrandes för- i
slag och de styrdas farhågor. Om detta miss -!
bruk fiage fortfara, hvad kunde väl hofvet å
företaga, som icke redan på förhand blefve kon-
trolleradt, undersökt, bedömdt, kritissradt? Al-
mänheten skulle blanda sig i allt, skulle söka!
att öfverallt få inpassadt siti klla intresse, skulle
räkna med skattkammaren, hålla tummea på
ögat på den höga pålisen och drifva gäck med
diplomatien. Det blefve slutligen nationen, som
sille styrelsen i gång, liksom en kusk, som man
betalar, och som måste köra oss, icke dit han
vill, eller som han vill, utan dit vi vilja och
på den väg vi fiuna för goit anvisa honom —
ei sak förfärlig att tänka och stridande mot
gudomliga rätten och förordaingarne.
Men liksom det ieke vore nog med alla des-
anläggningar emot goda seder, de stora egen-
dade Bonrbonerne lätg anställa de tryckfoiheis-
aktioner, hvilka föregingo deras fall. Haa
innebade inom Fransyska domare-korp:eo
unogefir samma plais, som Hr Presideateo
von! Rosen med, Hindbeckska divisionen
för närvarande innehar hos 0:s
eo oo 2 z- ee Lf ee och
) Presidgnt i den öfverdomstol, der de förbdlin-