ne hunno fram, som ärnade hindra landstignin-
gea. Ryssaraes förlust vid dessa båda företag
uppskattas till 800 man, hvaraf kälfien voro!
Georgiauer af furst Dadianogens trupp, under
general Mikaels armå. Cirkasserne fingo 53 dö
dade och 73 sårade. De fråutogo Ryssarne tre
kanoner, sex ammurzitionsvagnar, 1000 säckar
pairozer, 220 yxor, 450 gevär och 50 geor-
gianska karbiaer. Andra dagen efter landstignin-
gen vid Sotshah blef ena rysk kolonn, som
sökte intränga uti landet, angripen af Circas !
serne och tillbakadrifven ända uader skansens
kanoner. — En flotta af 38 segel, hvaribland
12 linieskepp, utlopp d. 31 Maji, lastad med
trupper, från hamnen Anapa, kastade ankar i
Toapsakviken och begynte beskjuta kusten. Då
landet här är slätt och icke erbjuder något till-
fälle till förskamsningars uppförande, blef Cir-
kassernas motstånd utan verkan; och dagen
derefter, efter 4 timmars liflig kanonad, verk-!
ställde Ryssarne sin landsigning. Deras antal
utgjorde omkriag 10 000; och då de trodde;
alt Circasserne vid åsynen af Rysslands förfär-
liga makt, som utvecklade sig, skulle intagas
af förskräckelse, skickades en general, såsom
parlementär, för att förmå dem att anropa se-
grarens barmhertighet och ge sig på nåd eller
ovåd. En afskrift af detta dokument fanns:
bland de uppsnappade papperen. Men Cirkas
serne låto den ryska generalen förstå, huru
mycket han bedroge sig, om han trodde upp-
förandet af två skansar kunna förskräcka dem,
och att det icke det ringaste oroade dem. De
försäkrade honom, att de hade qvar ännu 25:
hamnar, hvarmedelst de kunde underhålla sin!
kommunikatien med främlingar och förse sig!
med lifsmedel, ammunition och andra förnöden-
heter. Låogt ifrån att gå ia på några föröd-:
mjukande vilkor, bådo de generalen underrätta !
kejsaren, att allmänna nationalförsamlingen be-!
slutit, att hvarje person, som komme att på
Rysslands vägnar göra dem så förolämpande:
förslag, skulle blifra ihjelslagen, och att Rys-
sarne finge på samma sätt behandla hvarje Cir-:
j
kass, som komme till dem med dylika förslag.
Till följe af dessa för Cirkasserne fördelaktiga
usderrättelser, hade alla de konstantinopolitarska
köpmän, som handla på Abasiska kusten, gjort
sig färdiga att till dem skicka laddningar med:
alla de varor, de behöfva.
Ostindien.
Frånst Bornbuy: skrifves d. 31 Juni: Det är
med ledsoad vi miste säga, att händelsernas
gång i Persien gjort en beväpnad intervention
möjlvändig fån regeriogens i detta president-
skap. sida. Man känner icke oga anledningen
till de utomordentliga förberedelser, som träffas
jinom iadiskå marinen. Något allvarsamt miste
hafva förefallit, anzars skulle icke så många
fartyg hafva. fått befallning att begifva sig tll
Persiska viken. . Somlige säga, att Hr MNeil,
I brittiske minister-residenten, fått befallning lem-
nå persiska hoftvet, eller af egen drift gjori det,
i foljd af vissa händelser, hvilka äro ofördels
i aktiga för bittiska int:esset och oförenliga med
Englands ära. Det söges, att kapten Heanel i
Busiire fått hefallning af Hr NP Neil att lemna
nämnde stad, och att stäla sig under skydd
af biiitiska flaggan i Persiska viken. Höraf vill
syn s som: skulle jomsider en kris hafva inträdt
. våra förhållanden till Persien, hvilka sed:n
I
länge baft et hotande utseende, och aft vi ge-
nom uppstillande af en beväpnad makt måste
upprätthålla det avseende, oss tillkommer i
kraft af fördragen. Ett fartyg från Persiska
visen har medfört underrättelser, hvilka måste
hafva varit af vigt, emedan rådet straxt trädde
tillsammans, för att öfverlägga om de åtgärder,
som -borde. vidtagas under närvarande omstån
I digheter. Vi kunca icke underlåia att strängt
tadla överbefalhafvareis för trupperne förfaran-
de, emedan han afligsnat sig från presideniska-
pet utan att underrätta någon om ändamålet
med sia resa. Han har inskteppat sig, men
ipgen vet hvarthön, och likväl vore havs aär-
jvaro just i närvarande stund af högsta vigt.
De fartyg. som fått befalluing att, så fort ske
Tkan, begifva sig till Persiska viken, äro: 5e-
i miramis, Hugh Lindsay, Hastings, Cote Tigris,
I Mahe och. Grant: Öet säges, att äfven Bere-
nice kommer att utructas. Det gör oss ondt
för allmänheteus skull, ait demna angelägenhet
bed-ifves så hemlighetsfu!li, emedan ryktet gör