ne hunno fram, som ärnade hindra landstigningea. Ryssaraes förlust vid dessa båda företag uppskattas till 800 man, hvaraf kälfien voro! Georgiauer af furst Dadianogens trupp, under general Mikaels armå. Cirkasserne fingo 53 dö dade och 73 sårade. De fråutogo Ryssarne tre kanoner, sex ammurzitionsvagnar, 1000 säckar pairozer, 220 yxor, 450 gevär och 50 georgianska karbiaer. Andra dagen efter landstigningen vid Sotshah blef ena rysk kolonn, som sökte intränga uti landet, angripen af Circas ! serne och tillbakadrifven ända uader skansens kanoner. — En flotta af 38 segel, hvaribland 12 linieskepp, utlopp d. 31 Maji, lastad med trupper, från hamnen Anapa, kastade ankar i Toapsakviken och begynte beskjuta kusten. Då landet här är slätt och icke erbjuder något tillfälle till förskamsningars uppförande, blef Cirkassernas motstånd utan verkan; och dagen derefter, efter 4 timmars liflig kanonad, verk-! ställde Ryssarne sin landsigning. Deras antal utgjorde omkriag 10 000; och då de trodde; alt Circasserne vid åsynen af Rysslands förfärliga makt, som utvecklade sig, skulle intagas af förskräckelse, skickades en general, såsom parlementär, för att förmå dem att anropa segrarens barmhertighet och ge sig på nåd eller ovåd. En afskrift af detta dokument fanns: bland de uppsnappade papperen. Men Cirkas serne låto den ryska generalen förstå, huru mycket han bedroge sig, om han trodde uppförandet af två skansar kunna förskräcka dem, och att det icke det ringaste oroade dem. De försäkrade honom, att de hade qvar ännu 25: hamnar, hvarmedelst de kunde underhålla sin! kommunikatien med främlingar och förse sig! med lifsmedel, ammunition och andra förnödenheter. Låogt ifrån att gå ia på några föröd-: mjukande vilkor, bådo de generalen underrätta ! kejsaren, att allmänna nationalförsamlingen be-! slutit, att hvarje person, som komme att på Rysslands vägnar göra dem så förolämpande: förslag, skulle blifra ihjelslagen, och att Ryssarne finge på samma sätt behandla hvarje Cir-: j kass, som komme till dem med dylika förslag. Till följe af dessa för Cirkasserne fördelaktiga usderrättelser, hade alla de konstantinopolitarska köpmän, som handla på Abasiska kusten, gjort sig färdiga att till dem skicka laddningar med: alla de varor, de behöfva. Ostindien. Frånst Bornbuy: skrifves d. 31 Juni: Det är med ledsoad vi miste säga, att händelsernas gång i Persien gjort en beväpnad intervention möjlvändig fån regeriogens i detta presidentskap. sida. Man känner icke oga anledningen till de utomordentliga förberedelser, som träffas jinom iadiskå marinen. Något allvarsamt miste hafva förefallit, anzars skulle icke så många fartyg hafva. fått befallning att begifva sig tll Persiska viken. . Somlige säga, att Hr MNeil, I brittiske minister-residenten, fått befallning lemnå persiska hoftvet, eller af egen drift gjori det, i foljd af vissa händelser, hvilka äro ofördels i aktiga för bittiska int:esset och oförenliga med Englands ära. Det söges, att kapten Heanel i Busiire fått hefallning af Hr NP Neil att lemna nämnde stad, och att stäla sig under skydd af biiitiska flaggan i Persiska viken. Höraf vill syn s som: skulle jomsider en kris hafva inträdt . våra förhållanden till Persien, hvilka sed:n I länge baft et hotande utseende, och aft vi genom uppstillande af en beväpnad makt måste upprätthålla det avseende, oss tillkommer i kraft af fördragen. Ett fartyg från Persiska visen har medfört underrättelser, hvilka måste hafva varit af vigt, emedan rådet straxt trädde tillsammans, för att öfverlägga om de åtgärder, som -borde. vidtagas under närvarande omstån I digheter. Vi kunca icke underlåia att strängt tadla överbefalhafvareis för trupperne förfarande, emedan han afligsnat sig från presideniskapet utan att underrätta någon om ändamålet med sia resa. Han har inskteppat sig, men ipgen vet hvarthön, och likväl vore havs aärjvaro just i närvarande stund af högsta vigt. De fartyg. som fått befalluing att, så fort ske Tkan, begifva sig till Persiska viken, äro: 5ei miramis, Hugh Lindsay, Hastings, Cote Tigris, I Mahe och. Grant: Öet säges, att äfven Berenice kommer att utructas. Det gör oss ondt för allmänheteus skull, ait demna angelägenhet bed-ifves så hemlighetsfu!li, emedan ryktet gör