- SA Se SR AVE RR SOT TA AR Rn ;
äfven betydenheten af upplopp, efter att mot.
de löjligaste bland dem hafva utvecklat en af-
fekterad lyx af repressiva åtgärder, efter att
hafva till lifs återkallat qvacksalfvare-kuren af
tillfällighets -lagår,) här regeringen tll sitt stöd
åkallat det autoktatiska regeringsrä:tets förwräff-.
lighet och låtit genom blinda Seider predika
den s, k. vupplysta despotismens, läror. Och:
så, likasom för att sätta inseglet på sina sträf-:
vaaden tillbaka, kullar boöa till sin smiaskade
makts biträde den utslitna makten åfett impo-:
pulärt presterskap. Hon hår sagt sig sjelf:
här. fiunas ovärderliga makt-elemenler för hvarje
styrelse; dem måste man tillegta sig. Det dok--
trinära koteriety oehuru tillgifvet restaurationens:
politiska grundsatser och menniskor, förkastade:
det religiösa vapnet, som skulle hafva alltför:
mycker kömproitettefat det. Detta koteri an-.
föll de liberala iddgerna med den administrativa:
skamlösheteh och genom den tillisofism. bragtai
legalitetea, . Det var ministeren af di 15-April!
förbehållet att fullända den presterliga reaxtionen.
De klokare sågo denna riktning ifrån denna sty-
relses först? fupptrådlande ft S:t Germain, VAu-
xerrois kyrkans återöppnande visade den tydlig.
för dea klentrognaste. Deana politiska åtgärd,
som man framställde såsom en hyllning åt kon-:
stea, var i sjelfva verket en åt jpresterna be-;
viljad segrande?appdll! emot folkets brutala, men
olyckligtvis motiverade dom: Om man ej råd-
frågat annat än gudstjenståns behof och de rät-.
trognas önskan, hade ett annat tempel kunnat!
anvisas dertill med allmäat bifall.; Menidetta ha--
de för presterna icke varit mera än en nppräta
telse; och de behöfde en seger. Sedan de er-
hållit den af den 15 Aprils hofmanna-medgör-.
lighet, sammasjemkade de sig med den; och
det är fråö denda siund, som de begynt sin
djerfva återgåvg till sina maskerader och till de.
inkräktningar, som i femion år gjorde dem till
den mest afskydda och farligaste hjelp.rupp åt
dea verldsliga makten. Ty dev ät: ganska svårt
att detfringaste släppa efter gtygeln åt prest-
makten, utan att:hön förer en vida läogre, än.
mål Vill. Hon drifves vida mera af sitt verlds-
liga. än af sitt moraliska intresse; och stvånds-
andan går, ijdess ögsn, långt framför lydnadeas
och den kristliga kärlekens auda. Derföre skall
också den yerldsliga makten; som i benne tror.
sig fiana en bubdsförvandt, alltid dyrt betala
deässolidaritet, hon ålägger henne.n
Tidhingensslutar.med att visa, hura religiosi-
teten verkligen tillvärte under de straxt siter
Jali-revolutionea följavde åren, under doi pre-
sterne höllos ,afskilda från politisk makt och
den veridsliga! hersklystnadens vädjobana. Man
kan icke neka, att? författaren med i det höla
sauna, Om äl skarpa färger målat denna olyck-
saliga trånad hos en ur er revolutiou uppväxt
och på folksmakten grundad styrelse att med
all orakt-söka-glömima sitt ursprung.
tia ssSpaåniens
Fråg Bayonne skrifves den 10 dennes, att
belt oförmodadt det rykte utbredt sig, i de Ba-
skiska provinserna, att Don Carlos hlifvit er-
känd af de nordiska. makterna, Detta rykte
troddes vara försaledt deraf, att om Österrikisk
furste, Felix Lichnowsiky, som förut varit i Don
Carlos tjenst, mena nu ena tid uppebållit sig i
Wien, återkommit till preieedentens högqrar-
ters Munagerri är, rikligen försedd med pen-
ningar, ochthar nu så stort tillepp at folk, att
han funnit sig kuvna nedsätta splden för sin
trupp.
0
Tyskland.
Köjsarsn af Ryssland, ankom den 17 Juli
sin gemål till Dresden. :
C
med
SS om Turkiet.
Bref från Konstantinopel af den 19 Junisä-
ga att, oakiädt de kraftigaste föreställningar af
de Europeiske korsulerte, hade vvicekonungen
åt Egypten äter: fAhkofarmit med Hfrerdrifoa
ratentisner, bvilza föradlcdtflere sammaskora?
sier af Divan. AV Tarkiskå flyum bade flera
förtyg aga ull Svarta hafftet öch Marmora.
sjön, för ati infaga amrauniiva? och proviast.
Resten af flotav, 28 segel stark, lig äpnudqvar
i Bosforen. ; -
- Cirkassien.
i Engelska blad ingeHålla om det rysk-eitkas
siska kriget underrättelser öfver Konstantinbpel.
Kuriren, som derifrån stulle öfverföra de skrift