är ———— vr k n— nt nn STOCKHOLM d. 18 Juli. URSÄAKTERNA. (Qui sexcuse saccuse) Oförnöjsamheten är ändock ett rätt fult fel Hur ofta hafva icke våra goda tidningar, unde; den hulda Statstidningens ledning, låtit oss veta, att allt det noroliga och otrefliga, i vår närvarande belägenhet helt enkelt är en följd a vår ,oförnöjsamhet,, eller, såsom hvitboksförfattarn i lifstiden uttryckte sig af vår upplysts politik . och vår djupa yttre frid., Men hvem kan väl undra, om vi andra icke skulle vara belåtne, när oförnöjsamheten anses kunna bemäktiga sig sjelfva de herrar och män, som främst i hela kristenheten borde vara nöjda med sin ställnirg, herrarne på våra svenska inamovibla taburetter, dessa lyckans tvillimgsöner, som, om de än liksom alla andra nödgas stc i opinionen; likväl aldrig aldrig af denna bli vit obligerade att bruka sina ben, om ickt mijligtvis för att stå upp från taburetten. Hur mycket hafva icke dessa herrar skäl at vara förnijde med den sista stora hufvud och statsaktionen? En farlig fiende är fångad, oc magtens åska har från samhällets höjder, mer svärdblixt) uppenbarat sitt nådiga bifall, och erinrat folket att hysa lagom sympati för yttrande rätten, och för yttrandetvångets offer. Oct likväl tyckes man ieke kunna pjuta sin lycka Icke nog, att den eljest så belåtna Statstidn. i sin oskuld försikrat, att man redan vore måt af segren och ämnade hädanefter som hittill: tillåta folket att yttra sig, åtminstone på någo sätt, om konseljen ; sjelfva de herrar kanslerer som tillkämpat denna seger, påstås hvar i sin stac afstå från anspråken på anförareäran, och ngörs sin ursäkt från hedern att hafva uppfunnit de medel, som frambragt det stora skådepelet. Knappt hade juryns utlåtande i det mot Hi C-usenstolpe anställda tryckfrihets åtal visat sir verkan på sinnesstämningenn, innan en hoj tjenst.ktiga vänner till de båda kanslererna skyndåde sig att genom en hop förklaringar och exuser söka rentvätta hvar sin klient och inbills de lättrogua på ena sidan att Hr v. Hartmansdorff och på den andra åter att Hr Nerman vore den sanskyldige upphofsmannen till den tryckfrihetsaktion, som grundlagt de sednaste märkvärdiga illustrationerne af närvarande tjugonde regerings-år. Herr Nerman: pourparleurer voro först i rörelse, måhända derföre, att han äger närmar laisoner till de personer, som ex officio besöka större folksamling. I första häpenheter försäkrade vännerna, att; Hr Nerman platt inger del egde i hela åtalet, att han tvertom en lång tid med händer och fötter satt sig deremot