är ———— vr k n— nt nn
STOCKHOLM d. 18 Juli.
URSÄAKTERNA.
(Qui sexcuse saccuse)
Oförnöjsamheten är ändock ett rätt fult fel
Hur ofta hafva icke våra goda tidningar, unde;
den hulda Statstidningens ledning, låtit oss ve-
ta, att allt det noroliga och otrefliga, i vår när-
varande belägenhet helt enkelt är en följd a
vår ,oförnöjsamhet,, eller, såsom hvitboksför-
fattarn i lifstiden uttryckte sig af vår upplysts
politik . och vår djupa yttre frid., Men hvem
kan väl undra, om vi andra icke skulle vara
belåtne, när oförnöjsamheten anses kunna be-
mäktiga sig sjelfva de herrar och män, som
främst i hela kristenheten borde vara nöjda med
sin ställnirg, herrarne på våra svenska inamo-
vibla taburetter, dessa lyckans tvillimgsöner,
som, om de än liksom alla andra nödgas stc
i opinionen; likväl aldrig aldrig af denna bli
vit obligerade att bruka sina ben, om ickt
mijligtvis för att stå upp från taburetten.
Hur mycket hafva icke dessa herrar skäl at
vara förnijde med den sista stora hufvud
och statsaktionen? En farlig fiende är fångad, oc
magtens åska har från samhällets höjder, mer
svärdblixt) uppenbarat sitt nådiga bifall, och
erinrat folket att hysa lagom sympati för yttran-
de rätten, och för yttrandetvångets offer. Oct
likväl tyckes man ieke kunna pjuta sin lycka
Icke nog, att den eljest så belåtna Statstidn.
i sin oskuld försikrat, att man redan vore måt
af segren och ämnade hädanefter som hittill:
tillåta folket att yttra sig, åtminstone på någo
sätt, om konseljen ; sjelfva de herrar kanslerer
som tillkämpat denna seger, påstås hvar i sin stac
afstå från anspråken på anförareäran, och ngörs
sin ursäkt från hedern att hafva uppfunnit de me-
del, som frambragt det stora skådepelet.
Knappt hade juryns utlåtande i det mot Hi
C-usenstolpe anställda tryckfrihets åtal visat sir
verkan på sinnesstämningenn, innan en hoj
tjenst.ktiga vänner till de båda kanslererna skyn-
dåde sig att genom en hop förklaringar och ex-
user söka rentvätta hvar sin klient och inbills
de lättrogua på ena sidan att Hr v. Hartmans-
dorff och på den andra åter att Hr Nerman vo-
re den sanskyldige upphofsmannen till den tryck-
frihetsaktion, som grundlagt de sednaste märk-
värdiga illustrationerne af närvarande tjugonde
regerings-år.
Herr Nerman: pourparleurer voro först i rö-
relse, måhända derföre, att han äger närmar
laisoner till de personer, som ex officio besö-
ka större folksamling. I första häpenheter
försäkrade vännerna, att; Hr Nerman platt inger
del egde i hela åtalet, att han tvertom en lång
tid med händer och fötter satt sig deremot