BOKHANDELS- BULLETIN.
Af Professor Geyers Litteraturblad utkom i;
går N:o 6 eller Juni måvads häfe. Det ser .
ut, som om stugan skulle börja blifva H: Gey- E
er för trång,, jemväl i afseende på det mate- !
riella vehiklet för meddelandet af hans tankar; ::
ty han har äfven denna gången, likasom i för-
ra vumret, gifvit läsaren tvenne ark, i stället
för det ena, som varit utlofvadt för hvarje må-
pad. Ämnet för detta nummer är äfven läro-
verksf:ågan, och Hr Geyer följer der, likasom
i flera föregående, den planen, att vandra ge-
nom samhällsfrågornas labyrinth med histori rs.
fackla i banden, hvilken utan tvifvel, rär hen-!
nes låga får brinna ren cch klar och icke så,
att ämnet för det mesta uppgår i bara rökelse;:
med ett ord, när bon skötes så, som Hr Geyer!
nu sköter hence, såsom man fioner att hon!
blifvit behandlad af nyare historici annor-
städes, slutligen bör leda till upptäckande af
d.n Ariadniska tråd, som förer till ljusare re-
gioner. Den korta och populära bistorik, Hr
Geyer uppdragit af Läroverkens uppkomst och
öden i Sverge, icke blott med afseende på st
ras organisation, enligt författningarna, utan ock
på de plägseder och bruk, som varit rådande
under serskilda tidehvarf, samt studiernas och
litteraturens tillstånd i allmänhet, är ganska za
tressant och lärorik, och Hr Geyer har dervid
arbetat i sin bestämmelse äfven såsom lärare i
historien. På sina ställen är denna historik äf-
ven kryddad med auekdoter och beskrifningar
om detaljer, som äro af en ragwant art, äfven
för icke-forskaren. Sådana äro t. ex. beskrif-
ningen på lefoadssättet i skolorna, i början af
1600-talet, pag. 105, samt en teckning af dea
s. k. Penalismen, pag. 170, af hvilka båda stäl
len vi bär meddela utdrag: -
Ur hvilka enkla seder Sveriges ärorika ti-
dehvarf uppgick, derpå kunna vi anföra ett, till
förevarande ämne väl hörande exempel. Riks-
rådet, Frikerre Schering Rosenhane beskrifver
i sin egenhändida lefve-nesbeskrifning sålunda
sin egen skoleåong: ?1621 uti Januari månad
blef jag (då 12 år gammal) och mia broder för-
sände till Strengnäs skola ifrån Haneberg. Och
sedan vår fader bade bjudit oss fara väl, med
välsignelse och allshanda god förmaning, och
satt oss neder i slädarne, följde han oss ända
neder på sion, och alldrasist brukade han dess:
fo-malier: faren väl, mine käre barn; Abraham:
Gud, Isaacs Gud och Jakobs Gud han välsignt
och bevare eder: Herrans hand beskydde eder
jag befaller eder nu uti Gads händer, — der-
med han med gråtande ögon vände tillbaka, och
vi sammaledes med sorg gjorde vår första res
till Strengnäs. Vår moder följde oss något läng
1e ner på sjön, och vid det sista förmante ho
mig, att se min yngre broder till godo, allden
stund han var svag af naturen, sjuklig och ut: