atvecn gerna DaKOM UC:, OCh Dora alarig forlata
den, som rört vid deras svaga sida, t. ex.
vid fåfinga eller okunvighet. Afven här
hjelper det icke att tala om undantagen; dem
kände 1734 års lagstiftare fullt ut så väl som
Statst., men stadgade ändock en hel hop jäf,
hvilka alla stå qvar eller ock alla försvinna, ty
de bestå alla i presumtioner, tagua af yttre för-
hållanden. Äfven militärer hade Hofrätten i
detta mil bordt af granulagenhet undvika; par-
terne kunde gerna välja sådane, icke så dom-
stolen. Miltärer inom högre grader hafva pre-
sumtionen emot sig, i afseende på förmågan
att opartiskt bedöma mål, som angå ;respekteon;
med sträng takt i frågan em militära di ciplirs-
mål, hafva militärer uteslutande stämma i krigs-
rätterca, men hvem kan förklara Hincbeckska
divisionens i Svea Hofrätt påund, att par prå-
ference hålla sig till militärer i ett tryckfribeis-
mål? Den svåraste presumtion om iördom in-
träffar på dem, som af Aktor blivit utpekade
såsom tjenliga subjekter, elier som sjelfve röjt,
ait de, i afseende på en viss person eller sak,
äga en blind, mot ail undersökning härdad opi-
niom. Så snart Åktor i et: tryckfribhetsmål ut-
pekat en person, är denne i hög grad miss-
tänkt; ty det är taget för gifvet, att om en Åk-
tor får välja två tredjedelar af Juryn och Sa-
randen blott en, så är denne fälld, ehvad han
är oskyldig eller ej. Nu inträffade likväl, att
Hindbeckska divisionens valicke förr blifvit be-
kant i hufvudstaden, än alla med en mun ro-
pade: au är den tilltslade redan felld; Hof-
rä-ten har valt alldeles såsom Aktor önskade.
Se der du beskedliga Statstidoiog! ett ämne
för en reflexion, en supplysning,, ja till och med I
nett beriktigande,. Meddela då en liten upp-
lysning,, du, som känner, den högre regionens
t.lidragelser, och hur det kom sig, att Hofrät-.
ten3 smak så noga öfverensstämde med Aktors
önskningar, hur det kom 3ig, att Hofrät.en så
preast kullbytterade de Jaga och grannlaga jäf,
vi ofvan enfaldeligen uppställt, och slog sig
ned bland hofmän och höga militärer och de-
vouementets koryfger, och tycktes vara slideles
okunnig om hvad hela staden visste, eller å-
misstone till punkt och pricka föruts de! Det
var en händelsev: nå väl, hvariöre reflekterar
cu icke öfver den? Hvarföre sstte du icke,
du, som har så godt om stjernor, genast ett
halft dussio, för att erinra dig namnen på dessa
män, hvilka hafva en så betydlig andel i dessa
dagens häadelser,, som lat dig reflektera?
Har icke landet längesedan voterat dem ett An-
dreaskors?
Statstidningens fjerde och vackraste tanka om
Juryn innefattar en så originell sats i morsl
och rattslära, att den aldrig nog kan inskärpas;
den lyder in conereto som föjer: om den Jury,
som yttrade sig öfver Assessor Crusezstolpes
åtalade skrift, icke deruti fann skäl att fälla
honom, så kunde hon fsilla honom för hans
förra skrifter; eller generaliseradt: om doma-
ren icke kan fälla en person för en åtalad
handling, så kan han fälla honom för någon
annan. Det är, som läsaren ser, samma
grundsats, som despoterne allid acvändt, när
de icke kunnat finna skäl: samma grundsats,
som begagnades till den olycklige Görtzens fäl-
lande, då maa ej) kunde finna sak med honom,
det är korteligen en anvisving, att, kosta hvadi
det vill, uppoffra personen. Statstidning! hvar-
före anslår du denna sträng? Vill du kanske
säga oss, att det är en sådan gruadsat:;, som
ledt åklagaremakten och domarera i målet mot
Assessor Crusenstolpe? Tror du kanske, att
folket skall finna sig lugaadt af den tron, att
man blott offrat personer, men icke velat åt
principerna? Sveriges S.atstidning alltså, den
tidning, som är regeringens organ, säger 0ss,
att om en person oskyldigt tilltalas för en skrift,
så kan man i hemlighet fälla honom för en an-
nan, som hvarken är åtalad eller rausakad.
Tryckfrihets-lagen säger: Lagligheten af åta-
lade tryckta skriftess iomebåll skall hädanefier
pröfvas af en Jury eller Nämnd, bestående af
Nio Personer, hvilka sammanträda vid den Dom-
stol, der brott emot denna Lag åtalas, och der,
genom förhör med Parterna, åklagarezs Slut-
påstående och den tilltalades Förklaring,
ransakningen fullbordas bör. WVidare fere-
skiifver samma lag, att jarymännen skola svära,