da bolaget, så vågar jag åt företaget utbe n ö Imjuk. Kongl. Kollegi välvilja och bevåge bet. En dyrköpt erfarenhet har nu öfveriy; mig, att hvarken för saken eller individuelt n got vidare är att vinna med legda utländska fa tyg och besättningar, ty dels äro de för kos samma att lega, dels uppfylla de icke sitt åt: gande, hvarken med den rellighet, det nit cc den behjertenhet, som principalen fordrar, fi att kunna betäcka den dryga legan af 50 L. månad; dels kan ej någon kontroll hållas öfvc dem, och den Svenske fiskaren blifver inna kort utledsen på behandlingssättet. Förtjenste går i utlänningens ficka och vi blifva i Sverg hvarken rikare eller klokare, än jag redan blifvi på affären. Deremot anser jag nödigt nästa år, och de vore lyckligt om jag äfven kunde öfvertyga Kgl Kollegium härutinnan, att någon uppmuntrar eller något understöd lemnades åt sådane Svenska fiskare eller rederier, som bädanefter ville utrusta fartyg eller båtar och efter föreskrifvet sätt bedrifva fisket med saltnipg om bord i likhet med mitt åtaganl!e och producera en Jika god vara som jag, hvilken, efter de rön ja gjort, och prof jag har att förete af kabeljou, saltad bösten 1836 och sisl. sommar, lemnar den lyckliga öfvertygelsen, att fisken fullkomligt bibehåller sin ursprungliga godhet, och att den med all säkerhet kan begagnas såsom en export-artikel på aflägsnare orter — en egenskap, som den i skärgården al!mänligen till kabeljou beredda fisken icke äger. Uti sättet att fiska och salia, äger jag och de omnämnde storsjöfiskare redan en ful.komlig kännedom, som kan af mig vidare allmänt inhemtas. Bland fiskare och salteri-idkare har till all. män kännedom pyligen kommit, att ombudet för Howa.rdska Huset, P. Norman, hvilken såsom Contingent-borgare, erhållit tillitelse, att på Bohbuslänska kusten bedrifva hummer-fisket, i söker tillåtelse att, på grund af sina rättigheter ! såsom Svensk kontingent-borgare, få på ena-1 handa vilkor, som jag. dock utan årligt under-! stöd, idka fiske med Hrr Howards firtyg. l Ett för mitt åtagande och fiskerierne i allmän-1 het så vådligt medgifvande, vågar jag dock öd-!c mjukast hoppas icke kommer att äga rum, utan r inbemtande af storsjö-fiskares och salteri-id-!i kares yttrande, och jag lugnar mig således il den öfvertygels n, att tillfälle till ett allmänt!n yttrande först gitves. Imedlertid täcktes Kongl: 8 Koliegium icke illa upptaga några mina egna på, k erfarenhet och sakkännedom grundade anmärk E ringar, och desse äro i korthet och hufvudsakir ligen:, ja 1:o Att ett sådant medgifvande på grund af p 2, 3, 4 och 5 S. uti mitt kontrakt med Kongl. i v Moöj:t och kronan åt utlänningen lemnade ett öppet fi fält för en oinskränkt naturalisation af utländska far1c tyg, en oinskränkt tullfri införsel af salt fisk, o-ss ioskränkte rauigheter till fria utoch inklareringar, sh hvilket allt under årets lopp skulle falla statoch st tuliverk till mehn af flera tusende riksdaler, oin-he skränkite tillfällen till tullförsuilloingar och lokelfis kännedom högst vådlig för landets, säkerhet. !hs Och dessa förmåner, lemnade åt en utlänving, sir (som vetat på framstillningar, som fordra gransks er ning, förskaffa sig rättigheter såsom svensk kon-!M tUngevtborgare, ehuru han aldrig förr än han sa det bief hvarken var stationärt bosatt i Sverige la öfv.r några månader i sender, aldrig varit manlig talseller skattskrifven eller veterligen fullgjort de de åligganden, som skulle qual ficera och be-ki rättiga honom till en sådan förmån) öpprande Hö derigerom åt honom, utom ofvavberörde fördesig lar tillfälle att låna sitt nama till det andra huml Mc merkompagniet. Fer hvad under 10 års tid fis kso hända till yiterligare mebn och såsom ett)va helt betraktadt ländande staten och fiskerierra j bli ill last, bör jag för tillfället icxe vidare yttra gjo mig öfver. en! 2:o Förutsättande, att när sådane rättigheter, i hit som de ifiågavsarande åt utlipningen beviljades, för ;å blefve ban ensamt vicpande i alla ofvanberörI mä le afseenden och fiskerierna deremot ytterligare — örsämrade och undertryckte. . ! Utläoningen skulle rikta sig på bekostnad af sig, iskeriernce i allmänhet, fiskare och salteriidkare go. Te rn