da bolaget, så vågar jag åt företaget utbe n
ö Imjuk. Kongl. Kollegi välvilja och bevåge
bet. En dyrköpt erfarenhet har nu öfveriy;
mig, att hvarken för saken eller individuelt n
got vidare är att vinna med legda utländska fa
tyg och besättningar, ty dels äro de för kos
samma att lega, dels uppfylla de icke sitt åt:
gande, hvarken med den rellighet, det nit cc
den behjertenhet, som principalen fordrar, fi
att kunna betäcka den dryga legan af 50 L.
månad; dels kan ej någon kontroll hållas öfvc
dem, och den Svenske fiskaren blifver inna
kort utledsen på behandlingssättet. Förtjenste
går i utlänningens ficka och vi blifva i Sverg
hvarken rikare eller klokare, än jag redan blifvi
på affären.
Deremot anser jag nödigt nästa år, och de
vore lyckligt om jag äfven kunde öfvertyga Kgl
Kollegium härutinnan, att någon uppmuntrar
eller något understöd lemnades åt sådane Sven-
ska fiskare eller rederier, som bädanefter ville
utrusta fartyg eller båtar och efter föreskrifvet
sätt bedrifva fisket med saltnipg om bord i lik-
het med mitt åtaganl!e och producera en Jika
god vara som jag, hvilken, efter de rön ja
gjort, och prof jag har att förete af kabeljou,
saltad bösten 1836 och sisl. sommar, lemnar
den lyckliga öfvertygelsen, att fisken fullkomligt
bibehåller sin ursprungliga godhet, och att den
med all säkerhet kan begagnas såsom en ex-
port-artikel på aflägsnare orter — en egenskap,
som den i skärgården al!mänligen till kabeljou
beredda fisken icke äger.
Uti sättet att fiska och salia, äger jag och
de omnämnde storsjöfiskare redan en ful.kom-
lig kännedom, som kan af mig vidare allmänt
inhemtas.
Bland fiskare och salteri-idkare har till all.
män kännedom pyligen kommit, att ombudet
för Howa.rdska Huset, P. Norman, hvilken så-
som Contingent-borgare, erhållit tillitelse, att
på Bohbuslänska kusten bedrifva hummer-fisket, i
söker tillåtelse att, på grund af sina rättigheter !
såsom Svensk kontingent-borgare, få på ena-1
handa vilkor, som jag. dock utan årligt under-!
stöd, idka fiske med Hrr Howards firtyg. l
Ett för mitt åtagande och fiskerierne i allmän-1
het så vådligt medgifvande, vågar jag dock öd-!c
mjukast hoppas icke kommer att äga rum, utan r
inbemtande af storsjö-fiskares och salteri-id-!i
kares yttrande, och jag lugnar mig således il
den öfvertygels n, att tillfälle till ett allmänt!n
yttrande först gitves. Imedlertid täcktes Kongl: 8
Koliegium icke illa upptaga några mina egna på, k
erfarenhet och sakkännedom grundade anmärk- E
ringar, och desse äro i korthet och hufvudsak- ir
ligen:, ja
1:o Att ett sådant medgifvande på grund af p
2, 3, 4 och 5 S. uti mitt kontrakt med Kongl. i v
Moöj:t och kronan åt utlänningen lemnade ett öppet fi
fält för en oinskränkt naturalisation af utländska far- 1c
tyg, en oinskränkt tullfri införsel af salt fisk, o-ss
ioskränkte rauigheter till fria ut- och inklareringar, sh
hvilket allt under årets lopp skulle falla stat- och st
tuliverk till mehn af flera tusende riksdaler, oin-he
skränkite tillfällen till tullförsuilloingar och lokel- fis
kännedom högst vådlig för landets, säkerhet. !hs
Och dessa förmåner, lemnade åt en utlänving, sir
(som vetat på framstillningar, som fordra gransks er
ning, förskaffa sig rättigheter såsom svensk kon-!M
tUngevtborgare, ehuru han aldrig förr än han sa
det bief hvarken var stationärt bosatt i Sverige la
öfv.r några månader i sender, aldrig varit man- lig
tals- eller skattskrifven eller veterligen fullgjort de
de åligganden, som skulle qual ficera och be-ki
rättiga honom till en sådan förmån) öpprande Hö
derigerom åt honom, utom ofvavberörde förde- sig
lar tillfälle att låna sitt nama till det andra hum- l Mc
merkompagniet. Fer hvad under 10 års tid fis
kso hända till yiterligare mebn och såsom ett)va
helt betraktadt ländande staten och fiskerierra j bli
ill last, bör jag för tillfället icxe vidare yttra gjo
mig öfver. en!
2:o Förutsättande, att när sådane rättigheter, i hit
som de ifiågavsarande åt utlipningen beviljades, för
;å blefve ban ensamt vicpande i alla ofvanberör- I mä
le afseenden och fiskerierna deremot ytterligare —
örsämrade och undertryckte. . !
Utläoningen skulle rikta sig på bekostnad af sig,
iskeriernce i allmänhet, fiskare och salteriidkare go.
Te rn