som Stuartarne ledo skeppsbrott. En mot n: tionalkänslan och uwvationalinteresset rakt str dande politik, sympatier, der nationen bys antipaihi, antipa:hier der nationen hyste symp: thi, gaseonadr om en storhet, som ick faon:, hemödande att bedraga och förvili: till och med olagliga beskattzingar — allt tål nationen, ehuru knotande, i det längsta; me då den, som det tyckes, genast åt de mörk makterna inviga dynastien ville förgifla det he ligaste, som en nation äger, rättvisans käll: befalia och korrumpera domaremakten — d förgick tålamodat. Antingen skulle folket d nedsjuuka till en tarklöst slafvisk hop, elle ock afskaka bojan. Och det är en gifven sak, att allt arnat ka bjelpas, allt annat ondt är öfvergående, s livg2 rätt ändock kan fås i laudena, så läng icke sa:sen om domaremaktens oberoende, ned sjunkit till eti tomt munväder. Men samhäll har upphört, så snart icgen på förhand kar säga: för denna handhog straffas jag, men fö denn: straffis jag icke. Förhållacdet är ena handa, om fruktaa eller lycksöken eller ohölj3 våld förstöra rättstillståndet — om det är fruktan för en bop eller en individ eller en klas: — om det är begär att ställa sig in hos er massa eller hos en person — om våldet utöfva: ef en retad hop eller af en despot. I samhälle:s ic ingår, att hvar och en skall kunna få rätt, utan afseende på, hvem han är och mec hvilken han tvistar, d. v. s. att lagens tillämpare icke skola synas veta, hvad den ena eller andra parten är. Också har i hvarje civilizerad stat blifvit en jsrgon, att så förhåller sig; och man har gifvit domaremakten titel a! boberoeade, hkasom iman kallar hvarje adelsman ,välborec,, hvarje ogift ofrälse qvinna dygeädel jungfrun, hvarje magister höglårdn, För att trygga sig mo: gadtyckets verkan hos tillsatta ständiga domare, hafva vissa nationer redan tidigt påfunnit at låta döma ag af ctt visst antal vanligt medborgare, för tillfället ututsedda, som skulle afgöra factum, då åter lagen borde tillämpas af lagläsaren. Detta var och är visserligen en stark hake på de af verställande makten tillsatta och af henne i mång ting beroende domrarne; men historien visar, att äfven denna tryggande inrättoing blifvit euderad. itua tarne, dessa bedröfliga offer för en enfsldig tro på konungamaktens belighet och omedelbara emuvation af Gudi, skulle, till följe af derna tro, hata sjelfstävdighet äfven hos domstolarn:; alt något fanns, som ville undandraga sig prerogativet, var dem en styggelse, en gudsförnekelse; och deras favoriter, en Buckingham, Rochester m. fl., voro i synperhet rättrogna i denna puutt. Imedlertid lyckades det icke att öppet proklamera den kära trosarlikeln, cch man kriovggick den urgam!a juryiorättningen, Detta skedde på åtskilliga sätt: genom alla politiska måls dragande under en utan nämud dömawde hofrätt, som kalla2es stjernkammaren ; genom den ordinarie domarekorpsens (de Tolf domrarnes) mutande, låckande, skrämande till fullkomlig medgörlighet; gecom dessa sålunda tillskopade blinda verktygs våldsamma förfarande mot uppstudsiga jurymän och antagande af endast sådsna, om hv:lkas medgörlighet man var säker. Genom dylika manövrer, genom hårda straff, som voro beräkmade att skräma och att utrota sista gnistan af sjelfstindigh-tsandan, genom gyananude och befordraude af endast blindx verkiyg och geoom dessas underdånigt laglösa beslut Jyckades det också att tillskapa nigo!, som man i sin ovetenhet trodde vara makt. Men huru litet det så var, fingo Stuartarne gnart erfara. De enskilde medborgare, som först kastede sig framför deanva tillskapade, oreta, på misstydning och korruption hvilande makt, blefvo visserligen krossade; och man trodde Dalionen sara besegrad, vara nedtystad. Men 0örtofvadt visade sig, at ännu ingen styrelse funnit: svagare, än just dessa arma förblindade, som trodde sig hafva grundat ett så obegräasadt prerogatif; att allt, som vinnes med orena medel, med medel, som revoltera rätisoch anständighetskärslan, är bräckligt och bortblåses, såsom agnar af första vindflåkt; at en nation, som icke står på den lägsa bildningsgrad, måste styras med något helt annat än fysisk styrka eller till det yttersta sträckta och mjietvdda former Om ön en wvilgeledd eller