som Stuartarne ledo skeppsbrott. En mot n:
tionalkänslan och uwvationalinteresset rakt str
dande politik, sympatier, der nationen bys
antipaihi, antipa:hier der nationen hyste symp:
thi, gaseonadr om en storhet, som ick
faon:, hemödande att bedraga och förvili:
till och med olagliga beskattzingar — allt tål
nationen, ehuru knotande, i det längsta; me
då den, som det tyckes, genast åt de mörk
makterna inviga dynastien ville förgifla det he
ligaste, som en nation äger, rättvisans käll:
befalia och korrumpera domaremakten — d
förgick tålamodat. Antingen skulle folket d
nedsjuuka till en tarklöst slafvisk hop, elle
ock afskaka bojan.
Och det är en gifven sak, att allt arnat ka
bjelpas, allt annat ondt är öfvergående, s
livg2 rätt ändock kan fås i laudena, så läng
icke sa:sen om domaremaktens oberoende, ned
sjunkit till eti tomt munväder. Men samhäll
har upphört, så snart icgen på förhand kar
säga: för denna handhog straffas jag, men fö
denn: straffis jag icke. Förhållacdet är ena
handa, om fruktaa eller lycksöken eller ohölj3
våld förstöra rättstillståndet — om det är fruk-
tan för en bop eller en individ eller en klas:
— om det är begär att ställa sig in hos er
massa eller hos en person — om våldet utöfva:
ef en retad hop eller af en despot. I samhäl-
le:s ic ingår, att hvar och en skall kunna få
rätt, utan afseende på, hvem han är och mec
hvilken han tvistar, d. v. s. att lagens tilläm-
pare icke skola synas veta, hvad den ena el-
ler andra parten är. Också har i hvarje civi-
lizerad stat blifvit en jsrgon, att så förhåller
sig; och man har gifvit domaremakten titel a!
boberoeade, hkasom iman kallar hvarje adels-
man ,välborec,, hvarje ogift ofrälse qvinna dyge-
ädel jungfrun, hvarje magister höglårdn,
För att trygga sig mo: gadtyckets verkan hos
tillsatta ständiga domare, hafva vissa nationer
redan tidigt påfunnit at låta döma ag af ctt
visst antal vanligt medborgare, för tillfället ut-
utsedda, som skulle afgöra factum, då åter
lagen borde tillämpas af lagläsaren. Detta
var och är visserligen en stark hake på de af
verställande makten tillsatta och af henne i
mång ting beroende domrarne; men historien
visar, att äfven denna tryggande inrättoing blif-
vit euderad. itua tarne, dessa bedröfliga offer
för en enfsldig tro på konungamaktens belighet
och omedelbara emuvation af Gudi, skulle, till
följe af derna tro, hata sjelfstävdighet äfven
hos domstolarn:; alt något fanns, som ville
undandraga sig prerogativet, var dem en styg-
gelse, en gudsförnekelse; och deras favoriter,
en Buckingham, Rochester m. fl., voro i syn-
perhet rättrogna i denna puutt. Imedlertid
lyckades det icke att öppet proklamera den
kära trosarlikeln, cch man kriovggick den ur-
gam!a juryiorättningen, Detta skedde på åt-
skilliga sätt: genom alla politiska måls dragande
under en utan nämud dömawde hofrätt, som
kalla2es stjernkammaren ; genom den ordinarie
domarekorpsens (de Tolf domrarnes) mutande,
låckande, skrämande till fullkomlig medgör-
lighet; gecom dessa sålunda tillskopade blinda
verktygs våldsamma förfarande mot uppstudsiga
jurymän och antagande af endast sådsna, om
hv:lkas medgörlighet man var säker.
Genom dylika manövrer, genom hårda straff,
som voro beräkmade att skräma och att utrota
sista gnistan af sjelfstindigh-tsandan, genom
gyananude och befordraude af endast blindx
verkiyg och geoom dessas underdånigt laglösa
beslut Jyckades det också att tillskapa nigo!,
som man i sin ovetenhet trodde vara makt.
Men huru litet det så var, fingo Stuartarne
gnart erfara. De enskilde medborgare, som
först kastede sig framför deanva tillskapade,
oreta, på misstydning och korruption hvilande
makt, blefvo visserligen krossade; och man
trodde Dalionen sara besegrad, vara nedtystad.
Men 0örtofvadt visade sig, at ännu ingen sty-
relse funnit: svagare, än just dessa arma för-
blindade, som trodde sig hafva grundat ett så
obegräasadt prerogatif; att allt, som vinnes med
orena medel, med medel, som revoltera rätis-
och anständighetskärslan, är bräckligt och bort-
blåses, såsom agnar af första vindflåkt; at en
nation, som icke står på den lägsa bildnings-
grad, måste styras med något helt annat än fy-
sisk styrka eller till det yttersta sträckta och
mjietvdda former Om ön en wvilgeledd eller