lat fästa sig; men detta uttryck, denna bild an gifves tydligen i sjelva ordaställningen såsem nå gontirg obestämdt, hvilket först i en framtic Svenske Män skola veta hvad det vill säga. Hu ru kan då Hr Aktor redan nu tilltro sig att vi sa det? Och månne icke, genom hans tolkrin; ait vilja tillimpa det på Konuogins persorv jast det förhållande iatriftar, som tryckfribets lager bes:ämdt sökt förekomma, då den förbju dit att draga obestämda slutfoljder af uttrycken Om sådana, utan någon gifven tillämpning pi vissa tider och personer framställda betraktelse: öfver hvad som möjligen kan, eller under viss: vilkorliga föru:sättningar måste inträffa, skull anses brottsliga blott derföre, att det behagad en åklagare att påsiå, det närvarande förhållan den dermed åsyftades, så skulle koappt någrs reflexioner kunna göras, vare sig öfver religion, politik — eller statshushålloing, hvari det icke skulle vara ganska lätt att upptäcka brott emot Gud, emo: den bestående läran eller emot majestäret. Må dt i detta afseende blott tillåtas mig att åberopa ett dokument, som har sammanhang med våra grundlagar och som de jemte kan tjena till jemförelse med nuvarande fråga: 1809 års Koostitutions utskott yttrade uii moiverna till sitt betänkande, rörande organisatocen Sf statsrådet, följande: nSkulle ännu en gång ett oblidt öde uppnsätta på Sveriges thron en egenmäktig konnurg, skall dock den förenade kraften af nhans rådgifvares föreställningar, af nationnens fritt yttrade tänkesätt och af v.ssheien om kommende ständers ovilja, tidigt bryta vhuns våldsamma lynne.n Ingen lärer neka, att dessa uttryck hafva någon likhet med hvad som förekowmer i Den Röda Boken; men endast med den skilnaden, att de äro långt sirkare. Jag bör icke neka att måhända hågkomsten af denna skrift, som jag för någon tid sedan gecomläste, gifvit anledning till det nu åtalade stycket. Om jag nu ordagrannt bade afskrifvit uttrycken uti konstitutions utskottets utlårande, äfven utan att citera hvarifrån de: varit bemtadt, så lärer väliogen påstå, att jag derför kuvnat straffas såsom för majestätsbrott. oaktadt sådana ord som en egenmäktig Konung) kommande ständers oviljan och hans våldsamma lynne, deruti förekomma, eaär det icke rörde den nuvarande konvngeo. Men nu befinnes intet utaf allt detta uti Den Böda Boken. Der talas endast, såsom! förut är nämdt, om ordet styrelse — en nsitt eget bästa måliända förgatande styrelsen, hvarmed icke en gång bestämdt behöfver förstås : regeringen, utan kan förstås hvilkea styrelse som helst, äfven en underordnad. Att gifva en persons välfard till spillo för en så oskadlig, och så mångtydig meningsyttring, då lagen åtminstone bjuder att någon bestämd person måste vara förolämpad, der straff skall folja, anser j:g icke möjligt för någon svensk domstol, minst ör ea samvetsdomstol, som prötvar iförsta och sista iostansen, och således måste vara fullt öfvertygad om brottets och uppsåtets oncklighet, innan den kan fälla. Det är väl möjligt, att jag varit mindre kunnig om fsran, men hvad är väl den lag, som tillåter hvilkea Svensk man som helst att yttra sig öfver allt, som kan blif va föremål för mensklig kun:kop, om dena endast skall utgöra en snara för den i juridikens försigtighelemått mindre erfarne? Anvnu ett majestätsbrott bar Hr Aktor funnit! i följande uttryck sidan 51: Det säkraste bislånd vi kunde vänta oss, vore törhända ett ätlöje för den dåraktiga och okloka politik vi fört. Penna fras kan icke utaa missförstånd i lös:yckas från den näst föregående: MNär man eftersinnar det täta ombytet af sändebul härstädes ifrån både Frankrike och England sedan Juli-revolutionen, när man besinnar, att det tdtals ej funnits någon mimnster här atis derifrån, att det existerat stridigheter emellan Sverige och Frankrike under denna tid, troligen endast och allenast för vår undergifv:e nh:t under östern, så kan man taga för afgjerdt, att Sverige, i händelse af ett krig med slafsjelfherrskaren, ej hade att påräkna mycken hje lp ifrån Frankrike.n Jog måste säledes behandla dessa båda punkter i ett sammarhang, så mycket mera, som Hr Ale — ff Eb oo ss säga nRdaA sffr tratt om RKA